Den här rapporten syftar till att undersöka hur upphovspersoner som sysselsätter sig med produktionsmusik identifierar sig med sitt komponerande och arbete, detta med hjälp av de organisationerna som de försörjer sig genom. De två organisationerna är STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, eller Epidemic Sound. Skillnaden mellan de två organisationerna är huvudsakligen att hos STIM upplåter upphovspersonerna sitt verk till organisationen och de i sin tur får ansvaret att förvalta verket och samla in ersättning för upphovspersonens räkning, hos Epidemic Sound överlåter upphovspersonerna sitt verk för en engångsersättning. Epidemic Sound äger sedan verket och kan hyra ut musiken till olika produktionsbolag som vill ha musiken i sina produktioner. Till undersökningen har fyra kompositörer från STIM och fyra kompositörer från Epidemic Sound, samt en förläggare och en representant från STIM intervjuats. I rapporten framgår det att de som var anslutna till STIM har jobbat med musik länge, det är nästintill ett “kall” för dem, de ser verken som konstverk mer än som hantverk, de värdesätter upphovsrätten högt och ser ersättningen som en sekundär anledning till varför de sysselsätter sig med komponerandet. De från Epidemic Sound däremot ser sina verk mer som ett hantverk och den mer säkra lönen som går att få av Epidemic Sound är en stor anledning till varför de valt denna organisation. Med hjälp av organisations-, motivations och identitetsteorier har samband funnits mellan teorierna och val av ersättningsmodell. Denna studie påvisar att det skett en förändring på den svenska marknaden för produktionsmusik efter det att Epidemic Sound kom till år 2009. En förändring har skett gällande det institutionaliserade tillvägagångssättet att traditionellt licensera ut sin musik till produktionsbolag. Denna förändring har gett en ny typ av upphovspersoner med en annan arbetsidentitet en möjlighet att kunna försörja sig på sin musik. Detta har kunnat påvisas genom att studera hur upphovspersonerna identifierar sig med sitt arbete och komponerande beroende på vilken av modellerna de använder.

This essay aims to examine how composers who specializes in production music identify themselves with their composing and work, this with help from the organisations that they support themselves through. The two organisations are STIM, The Swedish Composers International Musicbureu, or Epidemic Sound. The difference between the two are mainly that with STIM the composers let them manage the administration and to collect their income with Epidemic Sound is that they sell their righs to Epidemic Sound for a flat-fee. Because of this transaction the composition is now owned by the company and they can rent it out to other production companies who would like to have the music in their productions. To the study four composers from STIM, four composers from Epidemic Sound, one publisher and one representative from STIM have been interviewed. In the report it emerges that the composers that are from STIM have worked with music…

Abstract Copyright is seen everywhere in the society. It is structured to accommodate several perspectives, namely, a balance between protecting the individual copyright owners’ rights and encouraging the creativity on both an individual and societal level. The copyright owner cannot be granted a redundant protection at the expense of the other interests. For this reason, a copy of someone else’s copyright protected work can be done as long as the copying is for private use. Copying is for this reason something that the copyright owner must endure, but in some cases the right to copy for private use has to be constrained. A potential future problem will be at the point when a private person can 3D print in their own home.     The rapid development regarding 3D printing makes the technology more developed and, in addition, an increased influence over the society. As for the fashion industry, the technology comes with advantages, but also some disadvantages. In some years, the 3D printer has been able to print jewelry, watches and shoes. Lately, the technology also can print fashion products with material such as leather and textiles. If the technology continues to develop like today there is a chance, or a risk, with private persons having access to 3D printers at a “printing house” or in their own home, similar to a traditional paper printer today. The possibilities with printing what ever a person want to print will be a threat against manufacturing companies and their retailers. The person can thus avoid purchasing the product on the market by producing his own by making a copy of someone else’s copyright protected work with a disclaimer that the copy is for private use. The technological development will materialize challenges that the legislator has to consider and respond to, especially on the copyright area. The day when a copy can be made as cheap and as fast as purchasing the product on the market, the principal rule regarding private copying must be limited. Otherwise, the manufacturing companies and their retailers will be threatened and there is a risk that they will be outcompeted. The conclusion can be drawn, that an extended private copying levy in combination with a protection through technical action and a requisite of a reasonable use in art. 5 Infosoc-directive and 12 § URL, can solve the problem with 3D-printers and copying for private use. Whether the problems with 3D printing and copyright will become a reality, or not, depends on the future development of the technology.

Sammanfattning Upphovsrätter återfinns överallt i samhället. Dess syfte är att skydda upphovsmannens ensamrätt, liksom att balansera intressen som att främja kreativiteten och åsiktsbildningen, samhällsintresset och konsumentintresset. Kopiering av ett upphovsrättsligt skyddat verk får upphovsmannen utstå dagligen. Förutsatt att kopian är avsedd för privat brukande är kopieringen tillåten. Anledningen till detta undantag är att lagstiftaren anser att…

Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie förstå hur artister och dess representanter inom den svenska musikbranschen kan stärka en artist varumärke genom synkronisering av musik, samt vilka aspekter som borde beaktas vid synkroniseringen. Metod Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod med deduktiv ansats, med vissa inslag av induktiv ansats. Detta metodval blev en självklarthet då samtliga hade ett intresse och ambition att titta närmare på ämnet och gå in på djupet. Genom teorin och litteraturen har vi skapat oss en stabil grund med hjälp av marknadsföringsmässiga begrepp såsom varumärke och samarbeten. Vi har även använt oss av teorier som är hämtade direkt från musikbranschen gällande synkronisering.Uppsatsens empiri utgjordes utav åtta personer med inblick och stor erfarenhet i musikbranschen. Samtliga intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Genom vår analys och slutsats har vi kommit fram till att artister måste förhålla sig till många aspekter vid placering av deras musik i rörlig bild. Det vi kommit fram till och det vi kommer att beröra i slutsatsen är image, kongruens, estetik och att kapitalisera möjligheten. Om dessa aspekter genomförs på rätt sätt, så kan artistens varumärke bli starkare tack vare synkronisering.

The purpose of this study is through a qualitative study understand how artists and their representatives in the Swedish music industry can strengthen an artist brand by synchronizing music, and what aspects should be taken into account in the synchronization.This study is based on a qualitative research approach with a primary deductive approach, with some elements of inductive approach. These approaches of methods became obvious for us because we had an interest and desire to look more closely at the subject and going into depth. The empirical data consisted of eight people with insight and extensive experience of the swedish music industry. All the interviews were semi-structured interviews.Through our theory and literature, we have created a stability based on marketing theories, such as branding and relations. We have even used theories, which are directly collected from the music business about synchronization.Throughout our analysis and final discussion we concluded that artist must take into account many aspects of the placement of their music when synchronizing. We have referred to and discussed these aspects in the conclusions wich are; Image, congruence aesthetics and capitalize the possibility. The artists brand can become stronger, if these aspects are done right.

Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.

Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna.