subject:(plan och bygglagen)

Uppsala University

1. Lantto, Joni. Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv.

Degree: Earth Sciences, 2011, Uppsala University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183582

► In the year 2002 a commission wasappointed by the government and taskedto clear up possible flaws in the lawgoverning spatial planning (Plan ochbygglagen, PBL).… (more)

Subjects/Keywords: Plan- och bygglagen; PBL Detaljplan Medborgarinflytande

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lantto, J. (2011). Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv. (Thesis). Uppsala University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183582

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lantto, Joni. “Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv.” 2011. Thesis, Uppsala University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183582.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lantto, Joni. “Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv.” 2011. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Lantto J. Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv. [Internet] [Thesis]. Uppsala University; 2011. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183582.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lantto J. Medborgarinflytande i detaljprocessen : En jämförelse mellan PBL 1987 samt PBL 2010 ur ett demokratiperspektiv. [Thesis]. Uppsala University; 2011. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183582

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

KTH

2. Kjellgren, David. Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL.

Degree: Real Estate Planning and Land Law, 2011, KTH

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82097

► I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ”så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts”. Man skall också bereda andra… (more)

Subjects/Keywords: Fastighetsbildningslagen(FBL); Plan- och bygglagen(PBL); samråd; byggnadsnämnd; hänskjutande

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Kjellgren, D. (2011). Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL. (Thesis). KTH. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82097

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Kjellgren, David. “Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL.” 2011. Thesis, KTH. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82097.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Kjellgren, David. “Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL.” 2011. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Kjellgren D. Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL. [Internet] [Thesis]. KTH; 2011. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82097.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Kjellgren D. Samråd med byggnadsnämnden : En undersökning av rutiner och tillämpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL. [Thesis]. KTH; 2011. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-82097

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

3. Ryttlinger, Anna. Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten.

Degree: Economic and social geography, 2014, Umeå University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94054

► The purpose of this paper is to examine how the revised Planning and Building Act (SFS 2010:900) have influenced the comprehensive planning in Swedish… (more)

Subjects/Keywords: Plan- och bygglagen; klimatförändringar; förebyggande åtgärder; anpassningsåtgärder; hållbar utveckling

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Ryttlinger, A. (2014). Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten. (Thesis). Umeå University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94054

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Ryttlinger, Anna. “Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten.” 2014. Thesis, Umeå University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94054.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Ryttlinger, Anna. “Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten.” 2014. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Ryttlinger A. Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten. [Internet] [Thesis]. Umeå University; 2014. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94054.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Ryttlinger A. Nya PBL- vad hände sen? : En fallstudie kring den reviderade lagens påverkan på det kommunala planarbetet med fokus på klimataspekten. [Thesis]. Umeå University; 2014. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-94054

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

4. Gille, Ida. En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle.

Degree: Energy and Environmental Engineering, 2014, University of Gävle

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16775

►

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen… (more)

▼

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte är insatta inom ämnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL]. En fallstudie har utförts inom Gävle kommun för att ta reda på om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att få en överblick över vad som krävs för att ansöka om bygglov har Gävles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats. Studien grundar sig delvis på en intervju med Gävle kommun som utfördes muntligt, och delvis på en enkätundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda på vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svåra att utföra. Enkäten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov år 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens på 36,7 %. Resultaten från studien har fram lett till förslag på förbättringsåtgärder. Det finns bland annat ett intresse från de som har ansökt om bygglov att kommunen ska utveckla tydligare broschyrer. Broschyrerna ska beskriva vilka handlingar som krävs för att ansöka om bygglov samt hur dessa ska utformas. De sökande önskar även se en förändring på hur en bygglovsansökan lämnas in. Idag lämnas ansökan in skriftligen men intresset för att lämna in den via en E-tjänst eller E-post finns. Resultatet från enkäten visade också att Gävle kommuns hemsida bör uppdateras så att den blir mer beskrivande och lättillgänglig när det gäller vad som krävs för att ansöka om bygglov. Utöver detta finns det två större propositioner från regeringen som vill ändra i plan- och bygglagen så att bygglovsprocessen blir enklare och effektivare samt utöka möjligheten att kunna göra mindre byggåtgärder utan att behöva ansöka om bygglov.

The building permit process can be extensive and seen as a difficult process for private individuals who are not familiar with the subject. The building permit process is regulated by the Swedish planning and building act. A case study has been carried out in Gävle municipality to find out if the building permit process can be simplified for individuals. To get an overview of what is required to apply for building permits has Gävle's building permit process, laws and regulations been reviewed. The study is partially based on interviews with Gävle Municipality which was done orally and partially on a survey which was sent to individuals in order to find out which steps they found difficult.The survey were sent online to 341 private individuals who applied for building permits in 2013. 125 people participated, which gave a response rate of 36.7%. The result of the study has led to suggestions for improvement. These include interest from those who applied for building permits that the municipality develops brochures. The brochures should describe which documents are needed to apply for building permits as well as how it should be designed. The applicants would also like to see a change in how a building permit is submitted. Today it is submitted by hand but there is an interest to…

Subjects/Keywords: Gävle Kommun; bygglovsprocessen; ansökningsprocessen; byggnadsnämnd; plan- och bygglagen; enkätundersökning

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Gille, I. (2014). En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle. (Thesis). University of Gävle. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16775

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Gille, Ida. “En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle.” 2014. Thesis, University of Gävle. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16775.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Gille, Ida. “En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle.” 2014. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Gille I. En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle. [Internet] [Thesis]. University of Gävle; 2014. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16775.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Gille I. En undersökning om bygglovsprocessen och dess svårigheter : Fallstudie Gävle. [Thesis]. University of Gävle; 2014. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16775

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

5. Broman, Therese. Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?.

Degree: Electrical and Surveying Engineering, 2015, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8210

►

Kommunen har ansvaret för att planera mark- och vattenanvändningen inom den egna kommunen. Kommunen bestämmer genom sitt planmonopol var och vad som får byggas.… (more)

▼

Kommunen har ansvaret för att planera mark- och vattenanvändningen inom den egna kommunen. Kommunen bestämmer genom sitt planmonopol var och vad som får byggas. Idag finns i delar av landet problem med bostadsbrist som delvis är en konsekvens av att vårt samhälle har genomgått stora förändringar. De förändringar som i stort har skett är hushållens sammansättning, åldersfördelningen och den geografiska fördelningen av befolkningen. Härtill kommer att det inte byggs nya bostäder i tillräckligt stor utsträckning. Med anledning av detta har flera utredningar och studier genomförts under åren för att identifiera vilka led i planprocessen som tar tid för att komma till rätta med utdragna planprocesser. Syftet har varit att ta fram lösningar på de problem som identifierats för att kunna snabba på och effektivisera planprocessen likväl som att förenkla lagstiftningen. Brister i tillämpningen är ytterligare en anledning till att förenkla lagstiftningen men samtidigt behöver kompetensen ökas inom både kommunen och staten. Insatser för kompetensutvecklingen har gjorts av bland annat Boverket och insatserna är även tänkta att fortsätta. Frågan är då om det lett till någon förändring av planprocessen?Studien syftar till att beskriva planprocessens utveckling för att försöka ta reda på om de ändringar i lagstiftningen som gjorts sedan plan- och bygglagen vann laga kraft år 1987 har lett till någon förändring. Syftet är samtidigt att försöka ta reda på om standardförfarandet kommer att kunna tillämpas i större utsträckning och om det innebär en snabbare process. Eftersom kommunerna och länsstyrelsen har en viktig roll i planprocessen kan deras synpunkter på planprocessen bidra till insyn i olika delar av processen och kommunernas syn på ändringarna. För att inhämta länsstyrelsens och kommunernas synpunkter genomfördes empiriska undersökningar. För datainsamling till teoridelen har i huvudsak relevant lagstiftning och förarbeten studerats. Studien är både en kvantitativ och en kvalitativ studie då både kvantitativa och kvalitativa data presenteras i rapporten.Resultatet av studien är att kommunerna själva inte tycker att någon större förändring av planprocessen har skett. Vissa förändringar har trots allt skett även om det varit vid olika tillfällen över lång tid och i liten dos åt gången. Ändringarna i lagstiftningen ha lett fram till, om inte en snabbare, så åtminstone en mer funktionell planprocess och en tydligare lagstiftning. Slutsatsen är att det egentligen inte spelar någon roll vilket förfarande som tillämpas utan att det till syvende och sist handlar om varje enskild detaljplans komplexitet. Att uppnå högsta möjliga effektivitet innebär att uppnå minsta möjliga tidsåtgång utan att det påverkar kvaliteten och där är planprocessen inte än.

The municipality is responsible for planning land and water use within the municipality. The municipality determines, through its planning monopoly was and what gets built. Today, there are parts of the country problems with the housing shortage that is partly a consequence of…

Subjects/Keywords: Planprocess; detaljplan; förfarande; plan- och bygglagen; kommunen; PBL; ÄPBL

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Broman, T. (2015). Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8210

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Broman, Therese. “Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?.” 2015. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8210.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Broman, Therese. “Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?.” 2015. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Broman T. Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?. [Internet] [Thesis]. University West; 2015. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8210.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Broman T. Plan- och bygglagen : En planprocess i förändring?. [Thesis]. University West; 2015. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8210

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

6. Ibohm, Maria. Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?.

Degree: 2013, , School of Planning and Media Design

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5106

► Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "… få fram ett så bra beslutsunderlag som… (more)

▼ Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "… få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen – en tillbakablick. Den andra delen tar upp hur medborgardeltagandet blev lagstadgat med en genomgång av förarbeten och syften samt en beskrivning av den gällande plan- och bygglagen i avsnittet Planlagstiftningen och samrådet idag. Till sist finns en genomgång av Tidigare forskning om PBL-samrådet. Materialet som studeras i uppsatsen består av 40 skriftliga samrådsredogörelser där medborgarnas synpunkter räknas och kategoriseras genom metoden innehållsanalys. Innehållsanalysen passar bra vid studier av dokument och används för att hitta mönster i ett stort material. Synpunkterna i samrådsredogörelserna kategoriseras i ett kodningsschema där de två övergripande kategorierna är allmänna och enskilda intressen. Därefter delas synpunkterna in i underkategorier och noteras som helt beaktade, delvis beaktade eller ej beaktade. Materialet har valts ut genom det slumpmässiga stratifierade urvalet. De uppsatta kriterierna är; kommunen ska ha minst 30 000 invånare, planen ska vara upprättad enligt normalt planförfarande, de ska vara antagna/lagakraftvunna under 2011-2012 samt syftet med planen ska vara bostadsändamål. Det studerade materialet kommer från hela landet och varje län är representerat av minst en samrådsredogörelse. Studien visar att en tredjedel av synpunkterna i samrådsredogörelserna beaktades, helt eller delvis och att majoriteten av synpunkterna berörde allmänna intressen. De synpunkter som beaktats mest är de som handlat om formella frågor, när något i den formella processen inte skötts, samt kategorin övrigt inom enskilda intressen. Den sistnämnda innebär frågor som inte fallit in i någon av de kategorier av enskilda intressen som togs upp i kodningsschemat, insyn, skugga, utsikt, värdeförändring för fastighet/bostadsrätt eller trafik. Undersökningen visar att samrådet i detaljplaneprocessen påverkar beslutsunderlaget. Samrådets syfte är att lyfta de enskilda intressena men de allmänna har trots det dominerat, både i antal som helhet och i antal beaktade synpunkter. Samrådet påverkar beslutsunderlaget, inte på det sätt som…

Subjects/Keywords: fysisk planering; samråd; medborgardeltagande; detaljplaneprocessen; Plan- och bygglagen

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Ibohm, M. (2013). Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?. (Thesis). , School of Planning and Media Design. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5106

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Ibohm, Maria. “Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?.” 2013. Thesis, , School of Planning and Media Design. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5106.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Ibohm, Maria. “Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?.” 2013. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Ibohm M. Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?. [Internet] [Thesis]. , School of Planning and Media Design; 2013. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5106.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Ibohm M. Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?. [Thesis]. , School of Planning and Media Design; 2013. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-5106

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

7. Eklund, Linda. Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen.

Degree: Computer and Surveying Engineering, 2020, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15623

►

Sveriges befolkning ökar stadigt och städer förtätas. Flertalet av invånarna önskar bo centralt, där närhet till både jobb och service finns. Förtätningen leder i… (more)

▼

Sveriges befolkning ökar stadigt och städer förtätas. Flertalet av invånarna önskar bo centralt, där närhet till både jobb och service finns. Förtätningen leder i sin tur till att fler skolor och förskolor behöver byggas. I de förtätade städerna krymper ytan att bygga på vilket får till följd ett högre pris på marken. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges kommuner tolkar "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen. Studien undersöker även om kommunerna ändrat sitt arbetssätt i och med att barnkonventionen blivit lag 1 januari 2020. Studien har använt sig av elektroniska enkäter som skickats ut till Sveriges 290 kommuners samhällsbyggnadsavdelningar med en svarsfrekvens på 44%. Nära hälften av studiens respondenter använder Boverkets checklista och nästan lika många har även egna riktlinjer. En del av studiens tillfrågade använder sig av funktionsprogram som följer läroplanens intentioner vid planering av skol- eller förskolegården. Resultatet av studiens tillfrågade visar att det är 61% av respondenterna som följer aktuell forskning om friytans storlek som är 30 kvadratmeter för elever åk F-6 och 40 kvadratmeter för förskolebarn. De respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tog fram egna riktlinjer för friytans storlek. En majoritet av dessa kommuner satte lägre storlek på friytorna än de rekommenderade. Resultatet visar att de respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tycker att lokaliseringen av friytan väger tyngre än friytans storlek och utformning. Av respondenterna är det endast 30 som arbetat med barnkonventionen redan innan lagen trädde ikraft. Övervägande del av respondenterna kommer att börja eller har börjat arbeta mer med barnkonventionen vid utformning av skol- och förskolegårdar från och med att barnkonventionen blivit lag. Trots att städer förtätas allt mer har nuvarande formuleringen i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen i princip inte ändrats sedan byggnadsstadgan. Eftersom marken i dagens samhälle är mer attraktiv samt att barnkonventionen blivit lag bör formuleringen "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen ändras. Lagparagrafen bör innehålla preciseringar av ytans utformning och storlek för att säkerställa en så stor friyta som enligt forskning är lämplig för barn i skolan och förskolan.

Sweden's population is steadily increasing, and cities are densifying. Most of the residents wish to live centrally, where closeness to both jobs and service is located. The densification, in turn, means that more schools and preschools need to be built. In densified cities, the area is shrinking to build on, which results in a higher price on the land. The purpose of the study is to investigate how Sweden's municipalities interpret "sufficiently large free space" in Chapter 8. 9 § 2 of the Planning and Building Act. The study also examines whether the municipalities changed their way of working as the Children's Convention became law on January 1, 2020. The study has used electronic questionnaires sent to…

Subjects/Keywords: Plan- och bygglagen; friyta; Other Civil Engineering; Annan samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Eklund, L. (2020). Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15623

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Eklund, Linda. “Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen.” 2020. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15623.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Eklund, Linda. “Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen.” 2020. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Eklund L. Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen. [Internet] [Thesis]. University West; 2020. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15623.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Eklund L. Friyta på lika villkor! : En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen. [Thesis]. University West; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15623

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

KTH

8. Davidsson, Gustaf. Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice.

Degree: Real Estate and Construction Management, 2016, KTH

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190772

►

The housing shortage is currently one of our most significant societal challenges and the low housing production levels is one of the reasons behind… (more)

▼

The housing shortage is currently one of our most significant societal challenges and the low housing production levels is one of the reasons behind this. The slow planning process is often assigned part of the blame for this and appeals of decisions to adopt detailed development plans for new development is often accused for obstructing and delaying such new development. This study has aimed at clarifying how the right to appeal detailed development plans is being used in practice and – especially – by whom? Furthermore, the study has aimed to clarify what the outcome of the appeals actually is. All 292 decisions to adopt new detailed development plans taken by any of the 26 municipalities of the county of Stockholm in 2013 have been studied. The study has showed that about 27 percent of the decisions were appealed. However, plans of especial importance, either due to containing many housing units or being of special significance to society in other ways were appealed in much greater extent. For example, 5 000 out of the total 10 000 housing units planned were appealed. Furthermore, the study has shown that the people appealing are not representative for the general population neither concerning age, education, purchasing power nor country of birth. However, the appellants have turned out to have an equal gender distribution. The study has also shown that the appeals to a very limited extent jeopardize the implementation of the plans. Although 5 percent of the appealed decisions were revoked, only one was revoked as a consequence of something that an appellant had actually stated in the appeal. In the remaining cases the decisions were revoked due to some other reason "evident from the circumstances". Out of the 689 individual appeals made concerning the studied plans only one and a half per mille (1 of 689) resulted in a revoked decision due to a reason actually stated in an appeal. An additional 2 percent (14 of 689) of the individual appeals resulted in a revoked decision due to some other reason "evident from the circumstances". In all cases where a decision to adopt a plan has been revoked, the municipality has commenced a new planning process in which the municipality assert to meet the demands of the county administrative board or the court. However, no such assertion has been made concerning the demands of the appellants whenever these differ from the ones of the authorities.

Bostadsbristen är för närvarande ett av våra största samhällsproblem och det låga bostadsbyggandet är en av orsakerna bakom detta. Den långsamma planprocessen pekas ofta ut som en anledning till det låga bostadsbyggandet och överklaganden beskylls ofta särskilt för att förhindra och försena byggprojekt. Denna studie har syftat till att klargöra hur rätten att överklaga antagandebeslut för detaljplaner utnyttjas i praktiken och – framför allt – av vem? Vidare har studien syftat till att klargöra vad utfallet av överklagandena faktiskt blir. Alla de 292 antagandebeslut för…

Subjects/Keywords: Appeal; planning and building act; detailed development plan; democracy; Överklagande; plan- och bygglagen; detaljplan; demokrati

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Davidsson, G. (2016). Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice. (Thesis). KTH. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190772

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Davidsson, Gustaf. “Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice.” 2016. Thesis, KTH. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190772.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Davidsson, Gustaf. “Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Davidsson G. Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice. [Internet] [Thesis]. KTH; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190772.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Davidsson G. Appeals of decisions to adopt detailed development plans in practice. [Thesis]. KTH; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190772

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

9. Evonson, Joel. En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning.

Degree: Electrical and Surveying Engineering, 2016, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10350

► Till följd av propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess har det sedan årsskiftet 2015 inträtt två nya paragrafer i lagen gällande Lantmäterimyndighetens granskningsroll i detaljplaneprocessen,… (more)

▼ Till följd av propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess har det sedan årsskiftet 2015 inträtt två nya paragrafer i lagen gällande Lantmäterimyndighetens granskningsroll i detaljplaneprocessen, vilka berättar vad Lantmäteriet ska granska och samråda om. När detaljplaner upprättas bygger plankartan på en grundkarta. Att det kan finnas brister i grundkartorna är ett allmänt känt problem inom Lantmäteriet men huruvida kommunerna känner till problemet är oklart. astighetsförteckningen som ska redovisa fastigheter, samfälligheter och dess rättigheter som påverkas av detaljplaneförslaget, kan grunda sig på bristfälligt material och därmed vara ofullständiga. Studiens syfte är att kartlägga huruvida reglerna om Lantmäteriets nya granskningsroll har haft något genomslag. Studien ska även besvara om det under granskningsprocessen uppmärksammas några brister i grundkarta och fastighetsförteckning. För att besvara frågorna utfördes åtta kvalitativa intervjuer inom Västra Götaland län med personal från Lantmäteriet och kommunala planenheterna. Studien har visat att de nya paragraferna inte har förändrat plangranskarnas arbetssätt, med undantag från att de nu även ska agera råd vid utformning av exploateringsavtal. I övrigt arbetar plangranskarna på samma sätt som innan reglerna kom. För planförfattarna har de nya reglerna inte inneburit någon märkbar skillnad. Angående granskningen av grundkarta och fastighetsförteckning är den begränsad. Samtliga planförfattare svarade att de alltid tar sig granskarnas yttranden. Dock är det inte alltid problemen rättas till. I tre av fyra fall var planförfattarna medvetna om att brister i grundkartan förekommer. Fastighetsförteckningen upplevdes sällan vara felaktig, två av fyra planförfattare svarade att de hade förekommit brister.De skillnader som påvisade mellan hur de kommunala och statliga Lantmäterierna utför sin granskning är att de kommunala Lantmäterimyndigheterna har ett nära samarbetet med de kommunala planavdelningarna och är en del av planprocessen. På de kommunala Lantmäterimyndigheterna gör de fastighetsförteckningar och därför granskas inte dessa av en tredje part.

Subjects/Keywords: Grundkarta; fastighetsförteckning; plangranskning; plan- och bygglagen; detaljplanering; planprocess; Engineering and Technology; Teknik och teknologier

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Evonson, J. (2016). En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10350

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Evonson, Joel. “En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning.” 2016. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10350.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Evonson, Joel. “En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Evonson J. En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning. [Internet] [Thesis]. University West; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10350.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Evonson J. En kartläggning av Lantmäterimyndighetens granskningsroll : Med fokus på grundkarta och fastighetsförteckning. [Thesis]. University West; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10350

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Mid Sweden University

10. Danielsson, Johan. Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse.

Degree: Ecotechnology and Sustainable Building Engineering, 2016, Mid Sweden University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28836

►

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar… (more)

▼

Bygglovsprocessen är ett hett och omdiskuterat ämne för tillfället då bostadsbristen i Sverige är väldigt hög. Då bygglovsprocessen i Sverige har utrymme för förbättringar har en jämförelse mellan Sverige och Norge vad gäller vissa moment av bygglovsprocessen genomförts. Mer bestämt en jämförelse mellan Åre kommun och Trondheim kommun. Syftet med rapporten är att genom en kvalitativ studie jämföra Åre och Trondheim kommun och dess sätt att handlägga bygglov för att se om förbättringsmöjligheter finns. Rapporten grundar sitt resultat på intervjuer med bygglovshandläggare på vardera kommun, samt intervjuer med byggherrar. Detta för att få perspektiv och insyn från olika håll i bygglovsprocessen och generera ett brett samt tydligt resultat. Resultatet visar konkreta skillnader i lagtexter och sätt att handlägga ett bygglovsärende. Det visade sig att Norge har mer moment i sin process som är lagfört i plan och byggelseloven (PBL) än vad den Svenska plan och bygglagen (PBL) har. Från resultatet som presenteras i rapporten kunde slutsatser dras. Slutsatser som att Svenska bygglovssystemet skulle gynnas av att lagföra en maximal handläggningstid vilket det Norska systemet har. Servicegarantier är inget som det Svenska systemet tar hänsyn till vilket Norge gör då Norska systemet har som lag att göra avdrag när ett ärende drar över den lagförda tidsfristen. Båda länderna har area-baserade tabeller där kostnader för byggnationer presenteras, som framkommit i rapporten kan detta ändras då area-baserat system ger missvisande kostnad för bygglov då ingen hänsyn till komplexitet tas.

Building permit process is a hot and controversial topic at the moment when the housing shortage in Sweden is very high. The building permit process in Sweden has room for improvements, a comparison between Sweden and Norway concerning certain parts of the building permit process have been carried out. Specifically, a comparison between the Municipality of Åre and municipality of Trondheim. The purpose of the report is that through a study comparing Åre and Trondheim municipality and its way of dealing with planning permission to see if there are any opportunities for improvement. The report bases its results on interviews with planning officers in each municipality, as well as interviews with developers. This is to gain perspective and insight from both parts of the building permit process and generate a wide and specific result. The result shows concrete differences in legal texts and ways to deal with a building permit application. It turned out that Norway has more points in their process that is prosecuted in the planning and building law (PBL) than the Swedish Planning and Building law (PBL). From the results presented in this report conclusions were drawn. Conclusions as to Swedish building permit system would benefit from prosecuting a maximum processing length which the Norwegian system has. Service…

Subjects/Keywords: Bygglovsprocessen; Plan och bygglagen; Handläggningstider; Servicegarantier; Bygglovskostnader; Kompletta handlingar.; Civil Engineering; Samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Danielsson, J. (2016). Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse. (Thesis). Mid Sweden University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28836

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Danielsson, Johan. “Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse.” 2016. Thesis, Mid Sweden University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28836.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Danielsson, Johan. “Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Danielsson J. Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse. [Internet] [Thesis]. Mid Sweden University; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28836.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Danielsson J. Bygglovsprocessen i Sverige & Norge : En jämförelse. [Thesis]. Mid Sweden University; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28836

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Luleå University of Technology

11. Staffanson, Felix. Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator.

Degree: 2016, Luleå University of Technology

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46287

► This qualitative research report aims to investigate and make proposals for improvement regarding solutions between municipalities and property owners when it comes to accessibility… (more)

▼ This qualitative research report aims to investigate and make proposals for improvement regarding solutions between municipalities and property owners when it comes to accessibility issues. More specifically, it's about the movement between a property and public street, thus, streets that are managed by the municipality. That society should be accessible to everyone regardless of disability is nothing new, but it still requires a lot of work to achieve the targets set. For new construction, this does not tend to be a problem, factions involved achieve high accessibility in most cases. But for older buildings that have never had these requirements when they were built, it looks a bit different.A basis for how the current situation is was obtained by exploration and inventory of a defined area in Piteå containing two streets. These have various complicating physical conditions, Storgatan is a narrow street and Uddmansgatan have high gradients. With the help of a literature study along with interviews made with several of the parties involved this binds together the results and the analysis.The analysis and the results show that the accessibility of Piteå is fairly widespread. Both of the streets that had been studied had entrances with exceptional accessibility and entrances that were beneath contempt. There is then little material statistically to say that there is any fundamental difference between the two of the streets. Nor are there different property owners who are better or worse than anyone else. However, it is slightly different view of the availability of the property owners and the municipality. Something that is perfectly understandable when the municipality works a lot more to this than the property owners actually do. Property owners does in no way have a negative attitude towards the accessibility work, just not as positive as the municipality.The conclusions drawn from the report is the need for an update in the law to deal with the problems that arise in a city center with old buildings. There are several ways to go to achieve these results and the best thing is probably to use both a carrot and and stick. Negative sanctions if nothing is done to improve the availability and support in the form of grants primarily for property owners looking to build on its entrance. An idea about the negative sanctions is to introduce a clause in the law that says that when a building is old enough it shall no longer be possible to argue that the obstacles to the building is not easily remedied and because of that they should not have to be taken care of. In this report, it has been suggested that this should affect buildings that are older than 50 years. That which will be inevitable is the fact the it is going to cost to eliminate the inaccessible society. One of the biggest problems that this report has encountered is the interview study. Many of the prospective interviewees did not have time for an interview simply. When the law was studied in more detail, there were certain aggravating circumstances as it was…

Subjects/Keywords: Technology; Teknik; Enkelt avhjälpta hinder; plan och bygglagen; Boverkets byggregler; funktionsnedsättning; rörelsenedsättning

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Staffanson, F. (2016). Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator. (Thesis). Luleå University of Technology. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46287

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Staffanson, Felix. “Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator.” 2016. Thesis, Luleå University of Technology. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46287.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Staffanson, Felix. “Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Staffanson F. Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator. [Internet] [Thesis]. Luleå University of Technology; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46287.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Staffanson F. Tillgänglighet till fastighet från offentliga gator. [Thesis]. Luleå University of Technology; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-46287

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

12. Johansson, Anna. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen.

Degree: Division of Natural Sciences and Electrical and Surveying Engineering, 2012, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940

►

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i… (more)

▼

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt. Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat. Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck. Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.

The purpose of this bachelor’s thesis is to chart and analyse how the legislation about countryside development in areas close to shores (LIS) is applied, by studying the county administrative boards in Sweden and the municipalities of Mariestad, Färgelanda, Munkedal and Mellerud. Since February 1 st 2010, it’s possible for the municipalities to point out LIS-areas in the comprehensive plans and it’s the county administrative boards’ responsibility to look after the purposes of the shore protection, so these won’t be opposed in an unacceptable way. A number of county administrative boards in Sweden have written advices about how the municipalities should act when they are pointing out LIS-areas. These advices differ somewhat from each other, both according to extent and content. However, we think that several of these differences may be explained by unintended variances in the county administrative boards’ way of writing and that a trial,…

Subjects/Keywords: Kommun; Landsbygdsutveckling; LIS; Länsstyrelse; Miljöbalken; Plan- och Bygglagen; Serviceunderlag; Strandnära; Strandskydd; Översiktsplan

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Johansson, A. (2012). Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Johansson, Anna. “Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen.” 2012. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Johansson, Anna. “Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen.” 2012. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Johansson A. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen. [Internet] [Thesis]. University West; 2012. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Johansson A. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen : Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen. [Thesis]. University West; 2012. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4940

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

13. Khalil, Norinne. Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser.

Degree: GIS, 2018, University of Gävle

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28058

►

Detta forskningsförslag är en jämförelse kring hur fastighetsindelningsbestämmelser används i gällande lagstiftning samt äldre lagstiftning. Fastighetsindelningsbestämmelser har i tidigare lagstiftning skapats genom tomtindelningar (byggnadslagen… (more)

▼

Detta forskningsförslag är en jämförelse kring hur fastighetsindelningsbestämmelser används i gällande lagstiftning samt äldre lagstiftning. Fastighetsindelningsbestämmelser har i tidigare lagstiftning skapats genom tomtindelningar (byggnadslagen SFS 1947:763) och som fastighetsplaner (äldre plan-och bygglagen SFS 1987:10). Idag gäller även de äldre bestämmelserna som fastighetsindelningsbestämmelser genom plan-och bygglagen (SFS 2010:900). Numera skapas fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplaner. Befintliga fastighetsindelningsbestämmelser skapar idag problem när fastighetsägare vill göra avstyckningar som inte stämmer överens med fastighetsindelningen i detaljplanen eller i äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Idag behöver bestämmelserna upphävas i en planprocess med förenklat förfarande. Detta är en relativt omfattande process som är ekonomisk kännbar för den som vill göra avstyckningen. I forskningsförslaget kommer intervjuer ske med personal i kommunal verksamhet som förhoppningsvis har erfarenhet av hur bildande och upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser har skett enligt äldre och nuvarande lagstiftning. Resultatet kan ge information om vad som idag fungerar bra och dåligt och om hur arbetet eventuellt kan förbättras. Det är viktigt ur avstycknings synpunkt att fastighetsindelningsbestämmelserna kan upphävas på ett enkelt sätt. När det sker så möjliggörs det för nya bostäder i redan bebyggda områden. I och med detta kan befintlig infrastruktur användas där både ny-och äldre bebyggelse kan kombineras i samband med att fler människor får chansen att bo i trygga miljöer i centrala lägen. Ur ekonomisk synpunkt är detta en vinst.

This research proposal is a comparison regarding division into property units' rules in current legislation as well as in older legislation. Division into property units have been created in previous legislation through plot divisions in Building law (SFS 1947: 763) and as property regulation plan in the Older Planning and Building Act (SFS 1987: 10). Nowadays are the older provisions also applying as property clauses by the Planning and Building Act (SFS 2010: 900). Today, division into property units are created indetailed development plans. Existing division into property units are today creating problems when property owners want to subdivide a property that do not match the property layout in the indetailed development plan or in older land divisions and property regulation plans. Today, the provisions need to be repealed in a simplified procedure process. This is a relatively comprehensive process that is economically feasible for anyone who wants to subdivide a property. In the research proposal interviews will take place with staff in municipal activities, which hopefully have experience of how formation and removal of division into property unit's rules has been made in older and current legalisation. The result can provide information about what works well and badly today and how the work can possibly be improved. It is important from a subdivide…

Subjects/Keywords: plan-och bygglagen; detaljplaner; fastighetsindelningsbestämmelser; tomtindelning; fastighetsplan; förenklat förfarande; Other Civil Engineering; Annan samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Khalil, N. (2018). Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser. (Thesis). University of Gävle. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28058

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Khalil, Norinne. “Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser.” 2018. Thesis, University of Gävle. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28058.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Khalil, Norinne. “Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser.” 2018. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Khalil N. Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser. [Internet] [Thesis]. University of Gävle; 2018. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28058.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Khalil N. Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser. [Thesis]. University of Gävle; 2018. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28058

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

14. Jakobsson, Sara. Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL.

Degree: Engineering Science, 2012, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4596

►

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på… (more)

▼

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen.

With the new Planning…

Subjects/Keywords: plot subdivision; property regulation plan; provisions on property division; Planning and Building Act; tomtindelning; fastighetsplan; fastighetsindelningsbestämmelser; Plan- och bygglagen; PBL

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Jakobsson, S. (2012). Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4596

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Jakobsson, Sara. “Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL.” 2012. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4596.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Jakobsson, Sara. “Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL.” 2012. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Jakobsson S. Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL. [Internet] [Thesis]. University West; 2012. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4596.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Jakobsson S. Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL. [Thesis]. University West; 2012. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4596

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

15. Blom, Roger. Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL.

Degree: Surveying and Mechanical Engineering, 2014, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6458

►

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans… (more)

▼

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser. Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt. Införandet av en ny PBL den 2 maj år 2011 syftade bland annat till att stärka genomförandefrågornas status. I studien undersöktes omfattningen av redovisningen med avseende på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor samt om redovisningen sker summariskt eller fastighetsvis. Studien omfattar 84 detaljplaner från Västra Götalands och Stockholms län som var i granskningsskedet under vecka 14 och 15, år 2014. För att få en bild av tillämpningen av 2011 års PBL 4:33 § skapades 19 frågor. Till dessa frågor togs ett antal kategorier/svarsalternativ fram som användes för att klassificera innehållet i planbeskrivningarna. Resultatet visar att det förekommer en stor variation på omfattningen av konsekvensredovisning i planbeskrivningen. Ett genomsnittligt värde på hur vanligt det är med bristfällig konsekvensredovisning (i de applicerbara fallen) i respektive huvudgrupp ger följande resultat:  Organisatoriska frågor: 49 %  Tekniska frågor: 30 %  Ekonomiska frågor: 68 %  Fastighetsrättsliga frågor: 13 % Studien visar också att fastighetsvis redovisning förekommer i mycket begränsad omfattning. Med ovanstående resultat är det tveksamt om ett flertal av detaljplanerna uppfyller lagens krav på redovisning och skulle klara en prövning i domstol

Community planning is often based on changes and development of the physical environment which local residents may have different opinions on. To achieve acceptance of a change it is important that concerned feel involved in the process and that the information is clear and understandable even for those who are not proficient in the area. Within the process of developing a detail plan a description shall specify the organizational, technical, financial and real estate law actions necessary for its intended implementation. To make it possible for concerned property owners to be able to read and understand how they are affected by a detail plan the description must be clear and comprehensible explain the intended…

Subjects/Keywords: Community planning; planning and building act; detail plan; implementation consequences; Samhällsplanering; Plan- och bygglagen; detaljplan; genomförande; konsekvensredovisning

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Blom, R. (2014). Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6458

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Blom, Roger. “Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL.” 2014. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6458.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Blom, Roger. “Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL.” 2014. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Blom R. Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL. [Internet] [Thesis]. University West; 2014. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6458.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Blom R. Konsekvensredovisning vid detaljplanering : En studie av planer enligt nya PBL. [Thesis]. University West; 2014. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6458

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

16. Holmgren, Oscar. En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner.

Degree: 2020, , Department of Spatial Planning

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19735

► Ett planprogram är enkelt uttryckt ett planeringsmässigt verktyg som kan utgöras av ett dokument som blir en tidig utredning kring ambitioner, förutsättningar och hinder… (more)

▼ Ett planprogram är enkelt uttryckt ett planeringsmässigt verktyg som kan utgöras av ett dokument som blir en tidig utredning kring ambitioner, förutsättningar och hinder inför arbetet med att upprätta en eller flera detaljplaner. Planprogram kan ses som ett relativt okänt verktyg inom den fysiska planeringen, inte minst eftersom mängden information om det är liten men framförallt eftersom forskning kring planprogram är i princip obefintlig. Denna studie blickar tillbaka och beskriver hur planprogram framförts av Boverket och dess föregångare med betoning på huruvida det i lagstiftningen framförts som ett krav eller ej vilket har förändrats. Sedan 2010 är det i princip obligatoriska kravet på planprogram inför upprättandet av detaljplaner avskaffat utifrån propositionen En enklare plan- och bygglag. Mot bakgrund av lagändringen och den borgerliga regeringen som drev igenom den används teorin neoliberalism som ramverk för att tolka och förklara resultatet. För att få en fördjupad förståelse kring planprogram fokuserar studien också på hur tre svenska kommuner använder sig av verktyget i planeringen som en länk mellan översiktsplanering och detaljplanering. Genom att betrakta hur kommunerna använder sig av verktyget kan bland annat särskilda planeringsfrågor åskådliggöras och visa på att planprogram kan vara användningsbara och vad framtida planprogram kan ha för inriktningar. Studien presenterar även aspekter av vad ett bra respektive mindre bra planprogram utifrån bland annat vilka brister som gick att finna i kommunernas planprogram och framtagandet av de. Den springande punkten i denna studie handlar om huruvida avskaffandet av det generella kravet på planprogram var en bra reform eller ej. I slutsatsen på detta ämne ses reformen vara bra men att kommunerna behöver bli bättre på att upprätta planprogram. Detta kan ske genom att exempelvis Boverket upprättar en handbok inriktad på planprogram för att stävja de brister i planprogrammen som studien men även Boverket själva presenterar. I slutet lyfts även möjligheter till vidare forskning med flera ämnen och forskningsfrågor rör planprogrammets historia, samtid och framtid.

Subjects/Keywords: planprogram; program; plan- och bygglagen; detaljplanering; översiktsplanering; neoliberalism; nyliberalism; fysisk planering; Other Civil Engineering; Annan samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Holmgren, O. (2020). En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner. (Thesis). , Department of Spatial Planning. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19735

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Holmgren, Oscar. “En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner.” 2020. Thesis, , Department of Spatial Planning. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19735.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Holmgren, Oscar. “En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner.” 2020. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Holmgren O. En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner. [Internet] [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2020. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19735.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Holmgren O. En överblick av planprogrammets historia, samtid och framtid : En studie om planprogrammets ställning bland tre kommuner. [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19735

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

17. Bohman, Tomas. Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked.

Degree: Environmental and Building Technology, 2013, Karlstad University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27594

►

It has now passed two years since the new site- and construction law, PBL, went into force. It replaced the previous PBL applicable since… (more)

▼

It has now passed two years since the new site- and construction law, PBL, went into force. It replaced the previous PBL applicable since 1987, and it involves relatively large changes in many different areas of the construction sector. The ambitions of the new law are for instance to simplify and clarify the legal text, increase efficiency in the permitting processes and improve the quality of construction. To achieve this, a variety of changes was made. Some of the most important are: inserted deadline in the processing of building applications, extended assessment of building applications, revised rules about controlplan and quality manager, a certificate is required to start and end the project, an additional meeting is inserted and the construction management of the municipalities will have to do a mandatory visit at the work scene. The objective of this thesis has been to examine what effects have occurred due to the introduction of the new PBL. To find that out, a literature study and a series of interviews have been made. To additional support, and clearly show the specific effects, a comparison between two projects has been done. The result shows that a variety of effects has occurred. Overall, it has been found that the new law demands more resources from the construction management of the municipalities, mostly due to an increased amount of administration and additional tasks. An estimation is that the new law means an additional burden of 25 percent. Other effects are that some municipalities have difficulties in meeting the deadline in the process of building applications, that the revised rules for quality manager have caused shortcomings, and that the need of a certificate to start and end projects has resulted in an increased clearness in the building process. It has also been found that the new law contains certain ambiguities. Of course, it is difficult to see the effects after only two years, and it remains to be seen how these unfolds.

Det är nu två år sedan den nya Plan- och bygglagen, PBL, trädde i kraft. Den ersatte den tidigare PBL som gällt sedan 1987, och innebär relativt stora förändringar på många olika områden inom byggsektorn. Ambitionen med den nya lagen är bland annat att förenkla och förtydliga lagtexten, öka effektiviteten i tillståndsprocesserna och förbättra kvalitén i byggandet. För att åstadkomma detta har alltså en mängd förändringar gjorts. Några av de viktigaste är: införd tidsfrist vid handläggning av bygglov, utökad bedömning av bygglovsansökningar, förnyade regler kring kontrollplan och kvalitetsansvarig och start- och slutbesked införs. Dessutom införs ett extra samråd och att byggnadsnämnden ska göra ett obligatoriskt arbetsplatsbesök. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka effekter som har uppkommit till följd av införandet av den nya PBL. För att ta reda på det har en litteraturstudie och ett antal intervjuer gjorts. Som komplement, och för att tydligt visa på konkreta effekter har även en jämförelse mellan två projekt gjorts.…

Subjects/Keywords: plan- och bygglagen; PBL; ÄPBL; bygglov; byggregler

…intressen. Hur detta görs beskrivs i detalj i Plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler… …De tillfrågade fick ta ställning till ett antal påståenden som handlade om plan- och… …x29; och gamla (PBL 1987) PBL som referens. BYGGLOV ALLMÄNT Bygglovsprövningen är… …genomföras och huruvida det finns en detaljplan eller ej. Det kan också vara så att en åtgärd… …förändringarna handlar om handläggning, själva bedömningen och att beslut om lov nu kan vinna laga…

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Bohman, T. (2013). Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked. (Thesis). Karlstad University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27594

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Bohman, Tomas. “Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked.” 2013. Thesis, Karlstad University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27594.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Bohman, Tomas. “Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked.” 2013. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Bohman T. Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked. [Internet] [Thesis]. Karlstad University; 2013. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27594.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Bohman T. Effekter av nya PBL : En studie av processen från handläggning av bygglovsansökan till slutbesked. [Thesis]. Karlstad University; 2013. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27594

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

18. Thorstensson, Andreas. Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap.

Degree: Division of Natural Sciences and Electrical and Surveying Engineering, 2013, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5728

Subjects/Keywords: Allmän plats; huvudmannaskap; plan- och bygglagen

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Thorstensson, A. (2013). Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5728

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Thorstensson, Andreas. “Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap.” 2013. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5728.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Thorstensson, Andreas. “Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap.” 2013. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Thorstensson A. Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap. [Internet] [Thesis]. University West; 2013. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5728.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Thorstensson A. Huvudmannaskap för allmän plats : en studie av ansvarsfördelning med fokus på delat huvudmannaskap. [Thesis]. University West; 2013. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-5728

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Uppsala University

19. Josefin, Lindh. Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen.

Degree: Social and Economic Geography, 2014, Uppsala University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218701

Subjects/Keywords: medborgardialog; samråd; fysisk planering; Plan- och bygglagen; kommunikativ planering

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Josefin, L. (2014). Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen. (Thesis). Uppsala University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218701

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Josefin, Lindh. “Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen.” 2014. Thesis, Uppsala University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218701.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Josefin, Lindh. “Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen.” 2014. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Josefin L. Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen. [Internet] [Thesis]. Uppsala University; 2014. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218701.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Josefin L. Inte om, men hur : En studie om medborgardialogens funktion och påverkan på planprocessen. [Thesis]. Uppsala University; 2014. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218701

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

20. Johansson, Sanna. En studie av samrådsredogörelsen.

Degree: 2010, , School of Planning and Media Design

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4954

► Enligt Plan- och bygglagen är samrådet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samråd har hållits ska de inkomna synpunkterna sammanställas i… (more)

Subjects/Keywords: Fysisk planering; Samrådsredogörelsen; Plan- och bygglagen; Samråd

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Johansson, S. (2010). En studie av samrådsredogörelsen. (Thesis). , School of Planning and Media Design. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4954

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Johansson, Sanna. “En studie av samrådsredogörelsen.” 2010. Thesis, , School of Planning and Media Design. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4954.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Johansson, Sanna. “En studie av samrådsredogörelsen.” 2010. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Johansson S. En studie av samrådsredogörelsen. [Internet] [Thesis]. , School of Planning and Media Design; 2010. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4954.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Johansson S. En studie av samrådsredogörelsen. [Thesis]. , School of Planning and Media Design; 2010. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4954

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

21. Andersson, Karin. Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27.

Degree: Electrical and Surveying Engineering, 2015, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8282

►

Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL… (more)

▼

Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014. Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett.

With Swedish planning and building act (PBL) of 2011 a new demand was adopted for handling time before permits and advance rule, called PBL 9:27. Following PBL 9:27 an application for permits shall be processed promptly and the applicant shall be informed of the decision within ten weeks from the moment a complete application has been submitted to the local building committee. Previously this demand had not been…

Subjects/Keywords: Community planning; planning and building act; building permit; handling time; construction; Samhällsplanering; Plan- och bygglagen; bygglov; handläggningstid; nybyggnation

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Andersson, K. (2015). Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8282

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Andersson, Karin. “Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27.” 2015. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8282.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Andersson, Karin. “Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27.” 2015. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Andersson K. Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27. [Internet] [Thesis]. University West; 2015. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8282.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Andersson K. Handläggningstiden vid bygglov : En studie kring kravet i PBL 9:27. [Thesis]. University West; 2015. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8282

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

KTH

22. Zetterlund, Hanna. Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige.

Degree: Urban and Regional Studies, 2015, KTH

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183176

► The primary aim of this paper is to broaden the perspective on third party rights of appeal in Swedish municipal planning and to study… (more)

▼ The primary aim of this paper is to broaden the perspective on third party rights of appeal in Swedish municipal planning and to study the underlying ideals that have formed the legislation in the Planning and Building Act. Currently the legislation is undergoing several changes and with the present housing crises in several Swedish cities the pressure to streamline the process is hard. Third party rights of appeals are viewed upon as time consuming obstacles, which both hinders the expansion in housing and economic growth. Several propositions on how to improve the legislation have been evaluated over the years, the most important proposal being the removal of the county administration board as the first of three instances for planning appeals. The research questions seeks to address the overall aim by using a genealogical lens to study the history of the right to appeal municipal development plans, and compare this to the parallel debate on the subject as well as the contemporary discussion. The bulk of material has been gathered through interviews with experts connected to the subject, and the study of official governmental investigations as well as newspaper articles. The theoretical part about planning ideals draws heavily on the work of Geriant Ellis on Ireland and his critics of the economic interests that form the debate there. The conclusions gathered from the study paints an image that differs from the one presented in the media of increasing problems with the Swedish appealing system. Instead it questions the proposed changes and their possible effect on the principals on legal security, citizen participation and democracy in the planning process. The percentage of appeald plans has been relatively consistent throughout the years since around the millenium, regardless of political majority, changes in legislation or economic fluctuations. The most noticable change, but surprisingly the least discussed; is the shift from appeals belonging to the political sphere of representative democracy, to the judicial sphere. This change has not been followed by any ideological discussions, and seemingly came out of necessity due to bureaucracy and the European convention. This change however, has not been communicated to the public; leading to that credence to the system as such has been left deminished. Swedish planning is at its core a political and value loaded issue, therefore making it a question of right or wrong by changing the system of appeal to a question of pure judicial nature should have raised a bigger ideological discussion. Especially before changing the system again towards being even more law oriented

Subjects/Keywords: Besvärsrätt; överklaganderätt; instansordning; demokrati; rättssäkerhet; Plan- och bygglagen; överklagande; detaljplaner; Social Sciences Interdisciplinary; Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap; Human Geography; Kulturgeografi

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Zetterlund, H. (2015). Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige. (Thesis). KTH. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183176

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Zetterlund, Hanna. “Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige.” 2015. Thesis, KTH. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183176.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Zetterlund, Hanna. “Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige.” 2015. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Zetterlund H. Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige. [Internet] [Thesis]. KTH; 2015. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183176.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Zetterlund H. Rätten att gå till kungs : En genealogisk studie av besvärsrättens funktion och framtid i stadsplaneringens Sverige. [Thesis]. KTH; 2015. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183176

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

23. Strand, Ellen. En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL.

Degree: 2019, , Department of Spatial Planning

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18148

► Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar… (more)

▼ Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter…

Subjects/Keywords: översiktsplan; översiktsplanering; fysisk planering; social hållbarhet; kommunal planering; innehållsanalys; Plan- och bygglagen; PBL; hållbarhet; Social Sciences; Samhällsvetenskap

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Strand, E. (2019). En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL. (Thesis). , Department of Spatial Planning. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18148

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Strand, Ellen. “En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL.” 2019. Thesis, , Department of Spatial Planning. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18148.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Strand, Ellen. “En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL.” 2019. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Strand E. En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL. [Internet] [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2019. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18148.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Strand E. En innehållsanalys av social hållbarhet i svenska kommuners översiktsplaner samt deras förhållningssätt till PBL. [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2019. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-18148

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Linnaeus University

24. Lodén, Sofia. Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer.

Degree: Biology and Environmental Science, 2020, Linnaeus University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98653

► I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen… (more)

Subjects/Keywords: Agenda 2030; Biologisk mångfald; Detaljplan; Ekosystemtjänster; Kommunal verksamhet; Miljökvalitetsmålen; Miljömålsarbetet; Plan- och bygglagen; Samhällsbyggnadsprocessen; Översiktsplan; Environmental Sciences; Miljövetenskap

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lodén, S. (2020). Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer. (Thesis). Linnaeus University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98653

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lodén, Sofia. “Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer.” 2020. Thesis, Linnaeus University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98653.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lodén, Sofia. “Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer.” 2020. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Lodén S. Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer. [Internet] [Thesis]. Linnaeus University; 2020. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98653.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lodén S. Ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen : En kartläggning över hur Sveriges kommuner arbetar med ekosystemtjänster i urbana miljöer. [Thesis]. Linnaeus University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98653

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

25. Hansson, Måns. Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet.

Degree: 2015, , Faculty of Culture and Society (KS)

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495

►

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att… (more)

Subjects/Keywords: Samråd; Deliberation; Deliberativ demokrati; Samtal; Stadsplanering; Demokrati; Demokratiteori; Planeringsprocess; PBL; Plan- och bygglagen; Representativitet; Social Sciences; Samhällsvetenskap

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Hansson, M. (2015). Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet. (Thesis). , Faculty of Culture and Society (KS). Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Hansson, Måns. “Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet.” 2015. Thesis, , Faculty of Culture and Society (KS). Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Hansson, Måns. “Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet.” 2015. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Hansson M. Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet. [Internet] [Thesis]. , Faculty of Culture and Society (KS); 2015. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Hansson M. Samråd och samtal som demokratisk förankring i planprocessen - en studie av samrådets och dialogprocessers roll sett av planerare i kommunal verksamhet. [Thesis]. , Faculty of Culture and Society (KS); 2015. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22495

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

26. Nidmark, Amanda. Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun.

Degree: Society and Engineering, 2020, Mälardalen University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49144

► Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’… (more)

▼ Purpose: The purpose of this study was to identify perceived shortcomings in the process of building permits in municipality of Enköping from former customers’ perspective. The study also looked at if the content of the legislation made it difficult for the municipality to improve the process. Based on the identified shortcomings of the process a number of concrete improvement suggestions are presented that the municipality can use in future work to reach more satisfied customers and a more efficient process. Methods: To identify the perceived shortcomings a digital survey was sent to former customers in which they were asked about their experience and what could have made it better. Furthermore, an interview was made with the head of the building permits department to get an additional perspective on how the process works and what shortcomings are already known. The interview also helped to get the opinion of the municipality about the content of the legislation and if it makes their work easier or harder. Results: The results of the survey showed that five main areas were experienced as negative or difficult; the time-limit, the application documentation, the interpretation of the legislation, the fees and the ways to contact the department. The suggested improvements regarded an update of the information on the website, an increased efficiency in the channels of communication and a larger accessibility, structured work on consensus in interpretations of legislation and an increase of the digital services. Conclusions: The way to a more effective building permit process is not simple and many different factors can affect a costumer’s experience. By providing easy accessible and easy understandable information as well as digital services for the customers the time-limit of the process decreases. By creating a common interpretation of legislation between co-workers within the department and good ways for the costumer to communicate with the municipality many misunderstandings and a lot of frustration and potential delays can be avoided.

Subjects/Keywords: Building permit process; legislation; customer survey; time-limit; efficiency; digital services; communication; municipality; bygglov; bygglovsprocess; brister; effektivisering; plan- och bygglagen; enkätundersökning; handläggningstid; kommun; Civil Engineering; Samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Nidmark, A. (2020). Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun. (Thesis). Mälardalen University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49144

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Nidmark, Amanda. “Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun.” 2020. Thesis, Mälardalen University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49144.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Nidmark, Amanda. “Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun.” 2020. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Nidmark A. Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun. [Internet] [Thesis]. Mälardalen University; 2020. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49144.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Nidmark A. Effektivisering av bygglovsprocessen : En undersökning bland sökande i Enköpings kommun. [Thesis]. Mälardalen University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49144

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

27. Säterberg, Linnéa. Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering.

Degree: 2020, , Department of Spatial Planning

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766

► Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de konsekvenser som jorden får uthärda till följd av… (more)

▼ Hållbar utveckling är högt på agendan världen över. Det går inte längre att blunda för de konsekvenser som jorden får uthärda till följd av mänskliga handlingar. Fortsätter vi i denna riktning kommer jordens resurser inte räcka till. (WWF 2019) Därför krävs förändring. Länge har hållbar utveckling varit eftersträvansvärt just av denna anledning. Vi måste dock ifrågasätta om den rådande doktrinen om hållbar utveckling får önskat genomslag i praktiken. Vikten av att nå ett kretslopp där resurserna inte tar slut är avgörande för framtiden. Inte minst inom fysisk planering. (De Roo och Porter 2007:16) Uppsatsen har med bakgrund till detta studerat fyra svenska kommuners arbete för hållbar utveckling, med fokus på ekologisk hållbarhet. Kommunerna har valts utifrån deras aktiva miljöarbete, geografiska spridning samt antagandedatum för respektive plandokument. Det empiriska material som studerats är översiktsplaner samt detaljplaner från Östersunds, Säffle, Tyresö och Kristianstads kommun. Dessa har analyserats utifrån en kvalitativ textanalys där hållbarhetsdimensionerna varit i fokus. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Hållbar utveckling och Fuzzy planning. Resultatet av studien visar att valda kommuner jobbar uttalat med hållbar utveckling i översiktsplanerna. Detta framgår genom olika strategier, både övergripande och mer konkreta sådana. Huruvida begreppet behandlas i detaljplanerna är mer diffust. Subjektiva tolkningar av detaljplanernas innehåll gentemot översiktsplanernas hållbarhetsstrategier måste göras för att avgöra hållbarhetens utrymme på denna nivå. Tolkningen blir dock svår med tanke på detaljplanernas områdesspecifika inriktning och översiktsplanernas övergripande och visionära orientering. Trots tolkningssvårigheter går det att antyda att hållbar utveckling beaktas i detaljplanerna, dock med andra termer och motiveringar än de i översiktsplanerna. Det går avslutningsvis att dra slutsatsen att hållbar utveckling är svårt att översätta till praktiken såsom det svenska planeringssystemet ser ut idag. Glappet mellan översiktsplaners övergripande visioner och detaljplaners mer specifika avgränsning gör det problematisk att applicera hållbarhetsstategier som får faktiskt utfall. Det går således att fråga sig om tillvägagångssättet för hållbar utveckling inom fysisk planering, är just hållbart?

Subjects/Keywords: Fuzzy planning; Fysisk planering; Hållbar utveckling; Ekologisk hållbarhet; Översiktsplan; Detaljplan; Plan- och bygglagen; Klimatkommunerna; Östersund; Tyresö; Säffle; Kristianstad; Other Social Sciences not elsewhere specified; Övrig annan samhällsvetenskap

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Säterberg, L. (2020). Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering. (Thesis). , Department of Spatial Planning. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Säterberg, Linnéa. “Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering.” 2020. Thesis, , Department of Spatial Planning. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Säterberg, Linnéa. “Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering.” 2020. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Säterberg L. Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering. [Internet] [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2020. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Säterberg L. Är hållbar utveckling hållbart? : En studie om svenska kommuners arbete för hållbar utveckling inom fysisk planering. [Thesis]. , Department of Spatial Planning; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19766

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

28. Widemark, Måns. Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys.

Degree: Electrical and Surveying Engineering, 2016, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9882

►

1 januari 2015 infördes en ny paragraf i plan- och bygglagen som säger att de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal ska upprätta riktlinjer… (more)

▼

1 januari 2015 infördes en ny paragraf i plan- och bygglagen som säger att de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal ska upprätta riktlinjer som anger förutsättningarna för hur dessa avtal skrivs. Riktlinjerna ska ange vilka mål som finns samt hur kostnader, intäkter och andra åtaganden ska fördelas mellan parterna som ingår avtalet. Drygt ett år har gått sedan den nya bestämmelsen infördes och flera av landets kommuner har nu upprättat dessa dokument. Studien syftar till att undersöka hur landets kommuner hittills tillämpat regeln i plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Avsikten är att kartlägga vilka kommuner som har antagit riktlinjer för exploateringsavtal, vad dessa riktlinjer innehåller, hur de är utformade samt vilka åtaganden, intäkts- och kostnadsfördelningar som tydliggörs i dem. Sveriges samtliga 290 kommuner har kontaktats varav 193 kommuner har svarat på frågan om de antagit riktlinjer eller inte. De riktlinjer som har tagits med i studien är de som författarna tillhandahållit mellan datumen 2016-03-16 och 2016-04-16 och som antagits efter lagändringens ikraftträdande, det vill säga efter 2015-01-01. Totalt tillhandahölls 37 antagna riktlinjer. Texten i riktlinjerna kan enligt studien delas upp i följande tre huvudkategorier: - Generell informativ text som inte enbart är knuten till kommunen i fråga - Kommunspecifik informativ text - Text som tydliggör hur kostnader och andra åtaganden ska fördelas mellan kommun och exploatör i exploateringsavtal Den sistnämnda av de tre huvudkategorierna kan delas upp i ytterligare 33 underkategorier för att belysa vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som tas upp i de olika riktlinjerna. Studien tyder på att flera kommuner har börjat tillämpa plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Riktlinjernas innehåll och omfattning skiljer sig åt mellan kommunerna. Slutligen tyder resultatet på att de flesta kommuner i sina riktlinjer tydliggör vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som gäller mellan kommunen och exploatören vid ingående av ett exploateringsavtal. Ett fåtal av kommunerna tydliggör inte i riktlinjerna vem av kommunen och exploatören som kommer få bekosta eller vidta en åtgärd utan beskriver endast vilka poster av kostnader och andra åtaganden som kommer att behandlas vid själva ingåendet av exploateringsavtal. Ingen av de undersökta riktlinjerna behandlar intäktsfördelning, vilket riktlinjerna ska enligt plan- och bygglagen 6 kap. 39 §.

In 1 January 2015 a new paragraph was added to the Swedish planning and building act (PBL). According to the new paragraph, Swedish municipalities, are obliged to establish special guidelines for Land Development Agreements. Almost a year has passed since the new law was incorporated and today has several of the Swedish municipalities adopted the guidelines. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities, so far, has applied PBL 6:39. The study intends to investigate which of the municipalities that has adopted guidelines, what these guidelines contains, how…

Subjects/Keywords: Guideline of land development agreement; guideline; land development agreement; municipality; land developer; Swedish planning and building act; Riktlinje för exploateringsavtal; riktlinje; exploateringsavtal; kommun; exploatör; byggherre; plan- och bygglagen

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Widemark, M. (2016). Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9882

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Widemark, Måns. “Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys.” 2016. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9882.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Widemark, Måns. “Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Widemark M. Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys. [Internet] [Thesis]. University West; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9882.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Widemark M. Riktlinjer för exploateringsavtal : En innehållsanalys. [Thesis]. University West; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9882

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

29. Borgmalm, Tomas. Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut.

Degree: Electrical and Surveying Engineering, 2016, University West

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9869

►

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats… (more)

▼

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov.

How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled…

Subjects/Keywords: Community planning; building permit; period of validity; PBL 9:43; commenced; extension; adjustment; Samhällsplanering; plan- och bygglagen; bygglovets giltighetstid; PBL 9:43; ”påbörjats”; förlängning; justering

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Borgmalm, T. (2016). Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut. (Thesis). University West. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9869

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Borgmalm, Tomas. “Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut.” 2016. Thesis, University West. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9869.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Borgmalm, Tomas. “Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Borgmalm T. Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut. [Internet] [Thesis]. University West; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9869.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Borgmalm T. Bygglovets giltighetstid : Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut. [Thesis]. University West; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9869

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

30. Khavari, Ebrahim. Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?.

Degree: Science and Technology, 2016, Örebro University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52437

►

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade… (more)

▼

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt.

It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.

Subjects/Keywords: Building permits; workplace visit; control manager; developer; Planning and Building Act; building permit process; Bygglov; arbetsplatsbesök; kontrollansvarig; byggherre; plan- och bygglagen; bygglovsprocessen; Civil Engineering; Samhällsbyggnadsteknik

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Khavari, E. (2016). Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?. (Thesis). Örebro University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52437

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Khavari, Ebrahim. “Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?.” 2016. Thesis, Örebro University. Accessed March 01, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52437.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Khavari, Ebrahim. “Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?.” 2016. Web. 01 Mar 2021.

Vancouver:

Khavari E. Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?. [Internet] [Thesis]. Örebro University; 2016. [cited 2021 Mar 01]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52437.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Khavari E. Arbetsplatsbesök -Blev det som det var tänkt?. [Thesis]. Örebro University; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52437

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

		in
And / Or
		in
And / Or
		in
And / Or
		in

Open Access Theses and Dissertations