▼ This study aims to describe and analyse the Europeanisation of defence policy in smaller member states. By using comparative analysis it will assess the impact of their EU membership on the national policies and institutions of three countries: the Netherlands, Belgium and Sweden Advisors/Committee Members: Schaper, Prof. Drs. H.A (advisor).

▼  Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science. Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %. Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers. Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.

▼ 

Background: In 2009, the European Union (EU) adopted the Common Security and Defence Policy (CSDP). This contributed to an already on-going change amongst the armed forces of the Union. No previous research has examined how the skills required of young officers in the EU are taught at the Basic Officer Education within either Sweden or Austria. Purpose: This thesis examines to what extent the skills needed of young officers in a CSDP-environment are taught during the Basic Officer Educations in Sweden and Austria. The purpose is to conclude if the Swedish and Austrian Basic Officer Educations are complying with the political wills of their respective countries, to adapt their armed forces to the EU and CSDP. Method: The author compares the Swedish and Austrian Basic Officer Education by examining curriculums and syllabuses, as well as conducting expert interviews with officials at the schools and comparing the results. The educations are examined based on how they educated the concept of CSDP and how interoperability and a European culture of defence are promoted. Conclusion: The results show that both Sweden and Austria educate their cadets in the CSDP and take measurements to promote interoperability and a European culture of defence. The results suggest that Austria does so to a further extent. Based on the results, the author suggests increased exchanges, Pooling & Sharing during Basic Officer Education and further developments towards a common European Basic Officer Education.

Erasmus

▼ 

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.

The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.

▼ 

Omvärldsförändringar har inneburit att regeringen gett Försvarsmakten en ny inriktning med ett ökat fokus på förmågan att försvara Sverige. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förutsättningarna för chefskapet på plutonsnivån i det nationella försvaret och utveckla kunskap om vilka förutsättningar plutoncheferna har att möta de krav som det nya nationella försvaret ställer. Studien är genomförd med en induktiv kvalitativ fallstudiedesign med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet baseras på data från 12 intervjuer med plutonchefer och data från undersökning av centrala Försvarsmaktsdokument. Resultatet visar att plutonchefensrollen karaktäriseras av en balansgång mellan rollen som chef och rollen som administratör, där administrationen väger över på bekostnad av krigföringsförmåga och ledarskap. Chefernas uppfattning om det nationella försvarets krav överensstämmer väl med de övergripande styrdokumenten men en tydlig sammanställning av kraven saknas vilket leder till osäkerhet. Plutonchefernas förutsättningar för att uppfylla det nya försvarets krav påverkas av deras möjlighet att balansera mellan uppgifter och tillgängliga resurser, vilket beror på avsaknad av administrativt stöd och brist på ledning. Studien har identifierat ett motsatsförhållande mellan två samtidigt pågående organisationsförändringar. Fenomenet som vi har valt att kalla paradoxförändring, innehåller en rollinriktad förändring mot chefen som administratör och en attitydinriktad förändring mot krigsförbandschef i det nya nationella försvaret. 

The changes in the strategical environment have resulted in the government giving the Swedish defense forces a new national alignment, towards the capability of national defense. The purpose of this study is to build understanding of the conditions for platoon level leadership in the new national defense and to develop knowledge of the conditions the platoon commanders have been given to meet the demands by the new national defense. The research has been carried out by an inductive quantitative case study design with a hermeneutic approach. The empirical data is based on twelve interviews with platoon leaders and a study of official defense force documents. The research shows that the role of the platoon leader is characterized by balancing the role as commander and the role of administrator, were the administration weighs over on the expense of the capability of warfare and leadership. The platoon commander’s perception of the demands of the national defense complies with official defense force documents, but the absence of a clear compilation of the demands leads to some uncertainty. The platoon commander’s conditions to fulfill the demands of the new national defense is determined by their ability to balance tasks and available resources. This in turn is due to absence of administrative support and command. The research has identified a contradiction between two simultaneously ongoing organizational changes. The phenomenon that we have chosen to call the paradox…

▼ 

Försvarsmakten som organisation är inne i en spännande fas där den är i full fart med att ställas om till ett yrkesförsvar, med anställda soldater. I en nyutkommen studie från Försvarshögskolan observeras en problematik i samspelet mellan officerare och soldater i den nya organisationen. Ett begrepp som används flitigt inom den militära professionen är tillit, vilket blir utgångspunkten i arbetet för att analysera problematiken från studien. Syftet med arbetet är att kartlägga om det finns förutsättningar för att skapa tillit från soldaten till officeren i dagens svenska yrkesförsvar. I arbetet sammanfattas fyra situationer i studien för att skapa en övergripande bild av problematiken. Vidare analyseras studien utifrån de faktorer som skapar tillit enligt teorier från den svenska och den kanadensiska försvarshögskolorna. Analysen struktureras upp utifrån de faktorer som skapar tillit ur den svenska teorin, faktorerna från den kanadensiska teorin förstärker och för analysarbetet vidare. Ur det tillitsperspektiv som används i arbetet visar resultatet på att skapandet av tillit hämmas inom alla faktorer enligt den svenska teorin. De förutsättningar som hämmar är: en oklar syn på hur officeren skall behandla soldaters erfarenhet, plutonchefens allt mer administrativa tjänst samt personalomsättningar. En slutsats är om dessa förutsättningar ändras, ges bättre möjligheter att skapa tillit.

The Swedish Armed Forces as an organization are undergoing an exciting phase where the conversion to a professional military, with employed soldiers, is in full swing. In a recent study the Swedish National Defence College observed a problem in the interaction between officers and soldiers in the new organization. A term that is widely used in the military profession is trust, which forms the starting point in this paper to analyze the problem from the study. The purpose of this paper is to identify whether there are preconditions for building trust from the soldier to the officer in today’s Swedish professional military. In the paper the aforementioned study is summarized into four situations to provide a comprehensive overview of the problem. The study is analyzed out of the factors that create trust according to the theories from the Swedish and Canadian defence colleges. The analysis is structured by the factors from Swedish theory, while the factors from Canadian theory reinforce and develop the analysis further. From the trust perspective used in this paper, the result shows that the creation of trust is impeded in all factors of the Swedish theory. The conditions that inhibit trust are: an imperfect view of how the officer deals with soldier’s experience, the platoon commander’s increased administrative services and personnel turnovers. One conclusion is that if these preconditions are changed, there will be better opportunities to build trust.