Advanced search options

Advanced Search Options 🞨

Browse by author name (“Author name starts with…”).

Find ETDs with:

in
/  
in
/  
in
/  
in

Written in Published in Earliest date Latest date

Sorted by

Results per page:

Sorted by: relevance · author · university · dateNew search

You searched for subject:(Programmering i skolan). Showing records 1 – 3 of 3 total matches.

Search Limiters

Last 2 Years | English Only

No search limiters apply to these results.

▼ Search Limiters

1. Snell, Charis. Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?.

Degree: Mathematics Education, 2017, Dalarna University

Syftet med studien är att undersöka hur programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning i årskurs 7-9. Skolverket har nyligen ändrat kursplanen för matematik så att programmering för matematisk problemlösning inkluderas i det centrala innehållet. För att undersöka syftet genomfördes studien i två delar. Lärare med programmeringskompetens intervjuades om hur de anser att programmering för matematisk problemlösning kan integreras i matematikundervisning. Två programmeringsverktyg undersöktes för att få svar på vilka möjligheter till arbete med matematisk problemlösning programmeringsverktyg erbjuder. Resultaten analyserades utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning och visar att det finns många olika sätt att integrera programmering i matematikundervisning. Stora möjligheter finns för integrering av programmering för matematisk problemlösning med det centrala innehållet i kursplanen för matematik. Olika verktyg, uppgifter och arbetssätt erbjuder olika pedagogiska möjligheter.

Subjects/Keywords: Programming in school; mathematics education; problem solving; ICT; Bernstein; Programmering i skolan; matematikundervisning; problemlösning; IKT; Bernstein; Other Mathematics; Annan matematik; Mathematics; Matematik

Record DetailsSimilar RecordsGoogle PlusoneFacebookTwitterCiteULikeMendeleyreddit

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6th Edition):

Snell, C. (2017). Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?. (Thesis). Dalarna University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26554

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16th Edition):

Snell, Charis. “Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?.” 2017. Thesis, Dalarna University. Accessed May 29, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26554.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7th Edition):

Snell, Charis. “Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?.” 2017. Web. 29 May 2020.

Vancouver:

Snell C. Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?. [Internet] [Thesis]. Dalarna University; 2017. [cited 2020 May 29]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26554.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Snell C. Programmering för matematisk problemlösning i årskurs 7-9 : Hur hänger det ihop?. [Thesis]. Dalarna University; 2017. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-26554

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

2. Samuelsson, Emelie. Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen.

Degree: Biology and Environmental Science, 2019, Linnaeus University

I det här arbetet har en enkätundersökning genomförts för att undersöka de förutsättningar lärare haft vid införandet av programmering i läroplanen samt hur lärare upplevt förberedelserna inför förändringen. Enkäten besvarades av verksamma mellanstadielärare i en medelstor stad i södra Sverige. Datamaterialet analyserades därefter med utgångspunkt från tidigare forskning. Studiens resultat visar att den största andelen lärare som utbildat sig inom programmering har gjort det på eget initiativ. Det framgår att vissa lärare har fått möjligheten att utbilda sig genom sina arbetsplatser, medan andra fått göra det på sin egen fritid. Studien synliggör även lärares uppfattningar om det stöd de fått under införandet av programmering, vilket talar för att majoriteten av lärarna inte varit nöjda. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om programmering hindrar dem från att bedriva en undervisning för alla elevers olika kunskapsnivåer.Studien bidrar således till att uppmärksamma lärares egna uppfattningar om deras kunskaper och undervisning om programmering. Rektorer och lärare kan därför, genom denna studie, bedöma om det behöver läggas mer fokus eller resurser på kompetensutveckling av lärare.

Subjects/Keywords: Teknikdidaktik; Lärarkompetens; Digitalisering i skolan; Programmering i grundskolan; Computer Engineering; Datorteknik; Didactics; Didaktik

…mot programmering i skolan Källander et al. (2016) belyser tre områden som kan… …tre övergripande utmaningar är (1) brist på forskning om programmering i skolan… …inte finns tillräckligt mycket forskning om programmering i skolan för att skolan ska kunna… …levels of abstraction.” (Wing, 2006: 35). I programmering ingår mycket mer än att… …förmågor som kan användas i andra ämnesområden i skolan samt i det vardagliga livet (Mannila… 

Record DetailsSimilar RecordsGoogle PlusoneFacebookTwitterCiteULikeMendeleyreddit

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6th Edition):

Samuelsson, E. (2019). Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen. (Thesis). Linnaeus University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85375

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16th Edition):

Samuelsson, Emelie. “Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen.” 2019. Thesis, Linnaeus University. Accessed May 29, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85375.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7th Edition):

Samuelsson, Emelie. “Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen.” 2019. Web. 29 May 2020.

Vancouver:

Samuelsson E. Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen. [Internet] [Thesis]. Linnaeus University; 2019. [cited 2020 May 29]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85375.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Samuelsson E. Hoppsan! Gick det lite fort? : En studie om lärares förutsättningar vid införandet av programmering i läroplanen. [Thesis]. Linnaeus University; 2019. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85375

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

3. Snell, Charis. Programmering för problemlösning i matematik.

Degree: Mathematics Education, 2017, Dalarna University

Syftet med studien är att undersöka hur deltagande i undervisning i programmering på grundskolan påverkar elevernas förmåga att lösa matematiska problem och att ta reda på vilka elevaktiviteter som används när programmeringsundervisningen som är kopplad till matematisk problemlösning genomförs. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie vilket innebär att tidigare forskning har sökts igenom för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten visar att ämnet är komplext och att det är svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån den forskning som finns om ämnet. Många studier är positiva till programmering som ett sätt för elever att formulera och lösa problem. Den största kvantitativa undersökningen finner dock inget bevis för att elever får en ökad problemlösningsförmåga genom arbete med programmering. Andra studier, som har undersökt både arbete med robotar och spelbyggande med skärmbaserade programmeringsspråk, beskriver hur elever får en mängd positiva effekter från arbete med programmering, som ökad förståelse av matematiska begrepp, ökad problemlösningsförmåga och ökad uthållighet och motivation. Elevaktiviteter som används inkluderar strukturerade problem, fria utforskningar, styrning av robotar, spelbyggande, kollaborativt arbete och att lära ut matematik till andra elever.

Subjects/Keywords: Programming in school; problem solving; mathematics teaching; Programmering i skolan; problemlösning; matematikundervisning; Mathematics; Matematik

…problem påverkar därför också deras problemslösningsförmåga. 3.3 Programmering i skolan I… …presenteras en kort överblick av programmering i den svenska skolan historiskt sett samt en… …utvecklades de första programmeringsmiljöerna som anpassades för programmering i skolan. Den första… …publicerade artiklar kring 12 programmering i skolan, för att sedan börja öka igen efter år 2000… …sökord i Summon Sökord Antal träffar ”Programmering i skolan”, problemlösning Programmering… 

Record DetailsSimilar RecordsGoogle PlusoneFacebookTwitterCiteULikeMendeleyreddit

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6th Edition):

Snell, C. (2017). Programmering för problemlösning i matematik. (Thesis). Dalarna University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25301

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16th Edition):

Snell, Charis. “Programmering för problemlösning i matematik.” 2017. Thesis, Dalarna University. Accessed May 29, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25301.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7th Edition):

Snell, Charis. “Programmering för problemlösning i matematik.” 2017. Web. 29 May 2020.

Vancouver:

Snell C. Programmering för problemlösning i matematik. [Internet] [Thesis]. Dalarna University; 2017. [cited 2020 May 29]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25301.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Snell C. Programmering för problemlösning i matematik. [Thesis]. Dalarna University; 2017. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25301

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

.