publisher:("Sophiahemmet University")

1. Dahlberg, Nathalie. Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3794

►

Bakgrund Fem miljoner dödsfall orsakas i världen varje år av skador med eller utan avsikt vilket medför ett stort folkhälsoproblem. Trauma är i Sverige… (more)

▼

Bakgrund Fem miljoner dödsfall orsakas i världen varje år av skador med eller utan avsikt vilket medför ett stort folkhälsoproblem. Trauma är i Sverige den vanligaste dödsorsaken hos människor under 40 år. Forskare har även kunnat identifiera ett samband mellan expone- ring av traumatiska händelser och utvecklingen av posttraumatiskt stressymptom. Sjukskö- terskan möter ofta patienter som genomgått ett trauma och ser deras lidande i samband med detta. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnadsarbete i samband med trauma. Metod En litteraturöversikt genomfördes med 20 utvalda studier från flera olika länder där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades utifrån databaserna PubMed och CI- NAHL. Dessa studier analyserades enligt en integrerad analys och granskades utifrån Sophiahemmets Högskolas underlag. Resultat Resultaten visade att lindrat lidande, ökad delaktighet, information till patienten, socialt stöd samt att förebygga förekomsten av psykisk ohälsa var viktigt för patienterna i sam- band med trauma. Deras lidande lindrades när de upplevde att de mottog en högkvalitativ vård. Slutsats Sjuksköterskan spelade en stor roll för patienternas upplevelse av traumasituationen. Om- vårdnaden var viktig då patienterna ofta befann sig i en utsatt situation. Att sjuksköterskan tog sig tid till att informera och kommunicera med patienterna visade sig viktigt för deras upplevelse. De flesta patienterna uppgav att kvalitativ vård och ett bra bemötande ledde till att de kunde känna sig trygga samt att deras lidande lindrades.

Background Injuries with or without intent cause five million deaths every year, causing a major public health problem. In Sweden trauma is the most common cause of death for people under the age 40. Researchers have also been able to identify a link between exposure to traumatic events and the development of post-traumatic stress symptoms. The nurse often meets pa- tients who have undergone trauma and sees their suffering. Aim The aim of the study was to shed light on the patient’s experience of nursing in connection with trauma. Method A literature review with 20 selected studies from several different countries where both qualitative and quantitative studies were included. These studies were analyzed according to an integrated analysis method and examined by the assessment basis of Sophiahemmet University. Results The results showed that alleviating suffering, participation, information, social support and preventing the occurrence of mental illness was important for patients in connection with trauma. Their suffering was alleviated when they felt they received high quality care. Conclusion The nurse plays a major role in the patients’ experience of a trauma situation. Nursing is important as patients are often in vulnerable situation. The fact that the nurse takes time to inform and…

Subjects/Keywords: Nursing care; Patient experience; Suffering; Trauma; Lidande; Omvårdnad; Patientupplevelse; Trauma; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Dahlberg, N. (2020). Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3794

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Dahlberg, Nathalie. “Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3794.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Dahlberg, Nathalie. “Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Dahlberg N. Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3794.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Dahlberg N. Patientens upplevelse av sjuksköterskans omvårdnad i ett trauma : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3794

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

2. Hoflin, Per. Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3796

► På akutmottagningar utför sjuksköterskor den initiala medicinska bedömningen av allvarlighetsgraden hos de sökande patienterna. Patienterna sorteras då till rätt sektion och sjuksköterskorna måste bedöma… (more)

▼ På akutmottagningar utför sjuksköterskor den initiala medicinska bedömningen av allvarlighetsgraden hos de sökande patienterna. Patienterna sorteras då till rätt sektion och sjuksköterskorna måste bedöma om, och i så fall hur länge patienten kan vänta på läkarbedömning och behandling. Denna process kallas triage. Triagesjuksköterskorna måste ta dessa beslut under tidspress och eventuella felaktiga bedömningar som görs kan få allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Det finns begränsat med forskning angående sjuksköterskors beslutsprocess vid triage på akutmottagning. Syftet var att belysa triagesjuksköterskans beslutsprocess i samband med identifieringen av patienter som i triagesystemen tilldelas prio 2, och därmed har behov av mycket brådskande läkarbedömning. Metoden som tillämpades var deskriptiv kvantitativ forskningsansats. Som instrument för datainsamling användes en anonymt besvarad postenkät, vilken distribuerades till 68 legitimerade sjuksköterskor som arbetade med triage på akutmottagningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ett flertal faktorer inverkade till det sammantagna triagebeslutet. En mycket betydelsefull faktor var enligt resultatet triagesystemet, och då särskilt modulen för s.k. vitalparametrar. Andra viktiga faktorer som påverkade triagesjuksköterskans beslutsfattande vid identifieringen av de patienter som bedömdes behöva mycket brådskande läkarvård var; patientens kliniska bild, behov av snabb intervention, samt patientens medicinska bakgrund samt om patienten är nyopererad och har misstänkt postoperativ komplikation. Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader mellan triagesjuksköterskornas erfarenhet och hur de olika faktorerna påverkade deras beslutsfattande. Slutsatsen var att faktorerna triagesystemet samt patientens kliniska bild var av störst betydelse vid sjuksköterskornas beslut om patientens triagenivå.

Subjects/Keywords: Akutmottagning; Triage; Triagesystem; Beslutsfattande; Faktorer; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Hoflin, P. (2020). Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3796

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Hoflin, Per. “Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3796.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Hoflin, Per. “Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Hoflin P. Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3796.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Hoflin P. Triage på akutmottagning : Faktorer som påverkar sjuksköterskors beslutsfattande vid identifiering av svårt sjuk patient. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3796

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

3. Elvbo, Vendela. Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3787

►

Bakgrund Smärta är ett stort samhällsproblem som drabbar människor urskillningslöst. Sjukdomen långvarig smärta är komplex och multidimensionell och kan ha många konsekvenser för de… (more)

▼

Bakgrund Smärta är ett stort samhällsproblem som drabbar människor urskillningslöst. Sjukdomen långvarig smärta är komplex och multidimensionell och kan ha många konsekvenser för de påverkade personerna, som sällan är helt smärtfria. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av långvarig smärta. Metod Arbetet är en litteraturöversikt med 19 vetenskapliga artiklar av kvantitativa respektive kvalitativa design, med sökning i databaserna CINAHL och PubMed. De kvalitetsgranskades enligt bedömningsunderlaget modifierat utifrån Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet kategoriserades sedan enligt vilka aspekter som identifierades: Fysiska konsekvenser, Upplevelser av sjukvården och Psykiska konsekvenser. Dessa kategorier delades sedan upp i underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Personer med långvarig smärta beskriver negativa konsekvenser relaterade till smärta. Fysisk, psykisk och social lidande på grund av långvarig smärta och begränsad förståelse och dåligt bemötande från vårdens sida kan påvisas i artiklarna. Slutsats Smärta och lidande är nära sammankopplat och långvarig smärta är sällan utan lidande. Undermålig vård med okunskap av vårdpersonal ökar lidandet och ökad kunskap behövs inom vården.

Background Long term pain is common and affects people in all walks of life. The disease is very complex and multidimensional and can have many consequences for the people afflicted, who are very rarely completely pain free. Aim The aim was to describe the patient experience of people living with long term pain. Method The method used is literature review with both quantitative and qualitative articles compiled from searches in the databases CINAHL and PubMed. They were put through quality control using assessment bases modified from Berg, Dencker and Skärsäter (1999) as well as Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The result was then categorised according to what aspects were identified: Physical consequences, Experiences in the Healthcare system and Psychological consequences. These categories were then divided into subcategories presented in the result. Results People living with long term pain describe negative consequences related to their pain. Physical, mental, and social suffering because of long term pain and limited understanding and poor reception from the care system can be shown in the articles. Conclusions Pain and suffering are closely interlinked, and long-term pain is rarely without suffering. Subpar care with ignorance from health care personnel increases suffering and more knowledge is required within the care system.

Subjects/Keywords: Chronic pain; Suffering; Patient experience; Långvarig smärta; Lidande; Patientupplevelse; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Elvbo, V. (2020). Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3787

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Elvbo, Vendela. “Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3787.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Elvbo, Vendela. “Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Elvbo V. Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3787.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Elvbo V. Upplevelser, erfarenheter och lidande för personer med långvarig smärta : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3787

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

4. Johansson, Annelie. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie.

Degree: Sophiahemmet University, 2019, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3542

► Takotsubo kardiomyopati (TK) är ett syndrom som uppvisar liknande symtom som vid en akut hjärtinfarkt. EKG-bild och hjärtskademarkörer i serum kan också tala för… (more)

▼ Takotsubo kardiomyopati (TK) är ett syndrom som uppvisar liknande symtom som vid en akut hjärtinfarkt. EKG-bild och hjärtskademarkörer i serum kan också tala för en akut hjärtinfarkt men vid kranskärlsröntgen påvisas normala kranskärl. I Sverige diagnostiseras cirka 600 personer årligen med TK och företrädelsevis är det postmenopausala kvinnor som drabbas. Forskning om syndromet pågår men avsaknad av tydliga evidensbaserade behandlingsstrategier både inom den akuta och sekundärpreventiva vården kan leda till ett icke optimalt omhändertagande av denna grupp patienter. Sekundärprevention syftar till att personen drabbad av sjukdom skall ges förutsättningar att förhindra och/eller skjuta upp återinsjuknande. Sjuksköterskor som träffar dessa personer i hjärtrehabilitering efter diagnos TK är en viktig del för framtida livssituation för den drabbade och att belysa erfarenheter hos dessa sjuksköterskor kan vara av intresse för vidare sekundärpreventiv omvårdnad av patienter med TK. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid Takotsubo kardiomyopati. Metoden var en kvalitativ intervjustudie där data samlades in genom att intervjua sju sjuksköterskor arbetande på hjärtmottagning dit patienter med TK blev kallade för återbesök. Intervjuerna genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide utformad av författarna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av sjuksköterskornas erfarenhet trädde fram i tre kategorier, ”Behov av kunskap och kompetens för att kunna tillgodose behov av information”, ”Önskan om individanpassad sekundärprevention” och ”Brist på evidensbaserad omvårdnad”. Sjuksköterskornas upplevelser var att det främst var kvinnor som drabbades av TK och att livssituationen för dessa innan insjuknandet var fyllt av stress. Sjuksköterskorna upplevde även att patienterna hade det tufft i efterförloppet med kvarvarande besvär med trötthet, andfåddhet och stor oro. Sjuksköterskorna kände att de inte hade tillräckligt med kunskap om TK, dess behandling och dess naturalförlopp Detta skulle kunna härledas till otydliga riktlinjer och att det saknades evidensbaserade strategier för ett optimalt omhändertagande. Tankar och önskemål om förbättringsarbete kring denna patientkategoris sekundärpreventiva omvårdnad framkom. Denna studies slutsats blev att sjuksköterskornas erfarenheter av sekundärpreventiv omvårdnad vid TK är att det behövs utvecklas evidensbaserade riktlinjer för omvårdnaden. Sjuksköterskorna upplevde patientgruppen som en skör grupp med stort behov av stöd i eftervården och de kunde känna en viss otillfredsställelse av att inte kunna möta patientens behov beroende på avsaknad av tydliga riktlinjer. Sjuksköterskorna var engagerade och intresserade av patientgruppen och såg potential för förbättringsarbete och förordade ett multidisciplinärt samarbete för att samla största möjliga erfarenheter kring dessa patienter.

Subjects/Keywords: Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Johansson, A. (2019). Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3542

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Johansson, Annelie. “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie.” 2019. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3542.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Johansson, Annelie. “Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie.” 2019. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Johansson A. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2019. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3542.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Johansson A. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av sekundärpreventiv omvårdnad vid takotsubo kardiomypati : en intervjustudie. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2019. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3542

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

5. Lindfors, Anne. Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2019, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3545

► Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på… (more)

▼ Äldre personer över 65 år vårdas oftare inom akutsjukvården än andra personer. De behöver ofta mer resurser från akutmottagningen vilket ger längre vistelsetid på akutmottagningen. Genom längre vistelsetid ökar risken för att de äldre drabbas av trycksår på grund av inre och yttre faktorer. Trycksår kan uppkomma från 2 timmar och uppåt och räknas som vårdskada. En vårdskada medför lidande, kroppslig eller psykisk sjukdom eller dödsfall. Sjuksköterskans preventiva omvårdnadsarbete innebär att minska onödigt lidande och att det sker för tidig död. Trycksår går till stor del att förebygga, men det har varit svårt att minska förekomsten. Syftet var att beskriva sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos personer, äldre än 65 år, som vårdas inom akutsjukvård. En litteraturöversikt genomfördes för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med sökord som bedömdes kunna svara på syftet. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, publicerade 2009–2019 som inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys genomfördes för att analysera och syntetisera de inkluderade artiklarnas resultat. I resultatet framkom det sex underteman för som utgjorde basen för två teman. Dessa var Process och kompetens samt Omvårdnadsåtgärder. Under temat Process och kompetens finns det två stycken tillhörande underteman: riskbedömning och utbildning. Under temat Omvårdnadsåtgärder finns det fyra stycken tillhörande underteman: användning av hjälpmedel, information till patienterna, preventiva åtgärder och lägesändringar. Slutsatsen blev att få en god trycksårprevention hos äldre patienter behöver personalen både få kunskap och utbildning, men även att det finns en nära tillgång till utrustning och förband för trycksårprevention. Det är även viktigt att sjuksköterskorna involverar patienterna för att få en lyckad trycksårprevention.

Subjects/Keywords: Trycksår; Trycksårsprevention; Akutsjukvård; Vårdskada; Säker vård; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lindfors, A. (2019). Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3545

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lindfors, Anne. “Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt.” 2019. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3545.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lindfors, Anne. “Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt.” 2019. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Lindfors A. Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2019. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3545.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lindfors A. Sjuksköterskors åtgärder för att förebygga trycksår hos äldre personer inom akutsjukvård : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2019. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3545

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

6. Ingeson, Mimmi. Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3562

► Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever… (more)

Subjects/Keywords: Elderly; Mental health; Nurses perception; Nursing care; Äldre; Psykisk ohälsa; Sjuksköterskor uppfattning; Omvårdnad; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Ingeson, M. (2020). Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3562

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Ingeson, Mimmi. “Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3562.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Ingeson, Mimmi. “Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Ingeson M. Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3562.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Ingeson M. Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3562

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

7. Cic, Ella. Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3764

►

Bakgrund: ALS är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till försvagning av muskler efter en nedbrytande process i nervsystemet. Det finns en ärftlig komponent, men… (more)

▼

Bakgrund: ALS är en obotlig neurologisk sjukdom som leder till försvagning av muskler efter en nedbrytande process i nervsystemet. Det finns en ärftlig komponent, men i många fall går det inte att fastställa orsaken bakom sjukdomens uppkomst. Att diagnostiseras med en obotlig sjukdom där kroppsliga funktioner avtar samtidigt som de kognitiva förmågorna och känseln består innebär ofta ett stort lidande för patienterna. Att beskriva patienters erfarenheter av sjukdomen kan öka förståelsen och skapa en möjlighet att närma sig lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa återfanns i databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets Högskolas formulär för kvalitetsgranskning och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier: “Upplevelsen av maktlöshet”, “Upplevelsen av att vara en börda” och “Upplevelsen av att anpassa sig till en ny tillvaro”. I resultatet framkom att patienter med ALS upplevde ett lidande som de själva beskrev i olika termer, men likaså återgav de positiva erfarenheter och hur dem utvecklade strategier för att hantera sin nya tillvaro. Slutsats: Denna litteraturöversikt beskriver hur patienter med ALS hanterar sin verklighet, vilket till viss del skiljer sig åt. Lidandet som patienterna upplever kan bli del av personlig utveckling, samtidigt som risken finns att hela livsperspektivet påverkas negativt om patienterna fastnar i lidandet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra patienters lidande och litteraturöversikten upplyser om hur ett personcentrerat förhållningssätt, som bland annat innefattar lyhördhet till hur patienterna upplever sin tillvaro, kan bidra till detta.

Background: ALS is an incurable neurological disease that leads to muscle deterioration following a degrading process in the nervous system. There is a hereditary component, but in many cases it is not possible to determine the cause behind the onset of the disease. Being diagnosed with an incurable disease in which bodily functions decline at the same time as the cognitive abilities and tactile sense remains often results in great suffering for the patients. Describing patients' experiences of the disease can increase understanding and create an opportunity to approach suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is a literature review based on 15 articles. These were found in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed with the use of Sophiahemmets Högskola's form for quality review and were analyzed through integrated analysis. Results: From the analysis three categories appeared: “The experience of powerlessness”, “The experience of being a burden” and…

Subjects/Keywords: Amyotrophic lateral sclerosis; Psychological adaptation; Psychological stress; Quality of life; Amyotrofisk lateralskleros; Livskvalitet; Psykologisk anpassning; Psykologisk stress; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Cic, E. (2020). Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3764

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Cic, Ella. “Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3764.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Cic, Ella. “Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Cic E. Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3764.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Cic E. Patienters upplevelse av att leva med ALS : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3764

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

8. Sahlén, Erik. Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766

►

Bakgrund Patienter med alkoholmissbruk återfinns idag i alla vårdsammanhang. Inom akutsjukvården är 30 procent av inläggningar relaterade till alkohol. Trots att alkoholism idag ses… (more)

▼

Bakgrund Patienter med alkoholmissbruk återfinns idag i alla vårdsammanhang. Inom akutsjukvården är 30 procent av inläggningar relaterade till alkohol. Trots att alkoholism idag ses som en folksjukdom finns det en stigmatiserande syn på personer med alkoholmissbruk. Denna stigmatisering av sjukdomen tros bidra till att många patienter inte söker vård för sina problem, men även att mängden konsumerad alkohol underskattas vid alkoholscreening. Nedsättande attityder och förutfattade meningar om en patientgrupp innebär en risk för att hälso- och sjukvårdslagen inte efterföljs, och i slutändan att patientsäkerheten äventyras. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors attityder till alkoholmissbruk samt deras attityder till patienter med alkoholmissbruk. Metod En litteraturöversikt gjordes i förhoppning att se över och sammanfatta det aktuella kunskapsläget. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga originalartiklar som analyserades enligt en integrerad trestegsanalys. De två huvudkategorier som uppstod i samband med analysen var Kunskap och Attityder. De underkategorier som uppstod var Utbildning & Kunskapsnivå, Sjuksköterskan i Jämförelse med Andra Professioner, Positiva & Negativa Attityder, Attityders Påverkan på Omvårdnaden, Synen på Alkoholister samt Känslor. Resultat Resultatet visar förekomst av nedsättande attityder hos sjuksköterskan när det gäller alkoholmissbruk och patienter med alkoholmissbruk. Även kunskapen som tillhandahålls under sjuksköterskeutbildningen är otillräcklig för att sjuksköterskan ska ha tillräckligt bra självförtroende för att ge god omvårdnad till dessa patienter. Däremot uttryckte sjuksköterskan en vilja att hjälpa och stötta dessa patienter. Sjuksköterskan uttryckte även en syn på patienter med alkoholmissbruk som personer i behov av vård. Slutsats Det finns nedlåtande attityder i hälso- och sjukvården mot patienter med alkoholmissbruk. Resultatet visade även på bristfällig kunskap bland sjuksköterskor gällande alkoholmissbruk och alkoholberoende, samt även vård och omvårdnad kring dessa patienter.

Background Patients with alcohol abuse are found in all care settings. In emergency care, 30 percent of admissions are related to alcohol. Although alcoholism is now viewed as a widespread disease, there is a stigmatizing view of people with alcohol abuse. This stigmatization of the disease is believed to be a major factor in the fact that many patients do not seek care for their problems, but also that as a patient in alcohol screening, you underestimate the amount of alcohol consumed. Diminishing attitudes and preconceived opinions about this patient group entails a risk that the Health Care Act will not be followed, and in the end that patient safety is compromised. Aim The aim of this literature review was to describe nurses' attitudes about alcohol abuse and their attitudes to patients with alcohol abuse. Method A literature review was made in the hope of…

Subjects/Keywords: Nurse; Alcohol; Alcoholism; Stigmatization; Nurse-patient relations; Sjuksköterska; Alkohol; Alkoholism; Stigmatisering; Sjuksköterska-patienrelationer; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Sahlén, E. (2020). Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Sahlén, Erik. “Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Sahlén, Erik. “Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Sahlén E. Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Sahlén E. Sjuksköterskans attityder till patienter med alkoholmissbruk : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3766

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

9. Nilsson, Josefin. Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3767

►

Bakgrund Relaterat till en förbättrad medicinsk sjukvård beräknas 22 procent av världens befolkning år 2050 vara 60 år eller äldre vilket innebär en ökad… (more)

▼

Bakgrund Relaterat till en förbättrad medicinsk sjukvård beräknas 22 procent av världens befolkning år 2050 vara 60 år eller äldre vilket innebär en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Personer över 65 år har en ökad risk att utveckla demens och 2030 beräknas miljontals människor ha någon form av demensdiagnos. Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med resterande befolkning. Symtomen på demens beter sig annorlunda hos personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning vilket försvårar diagnostiseringen och flertalet symtom missas. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter av att vårda personer med intellektuella funktionsnedsättningar och demens. Metod Vald design var en litteraturöversikt, sammansatt av 17 kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2005-2020 granskade utifrån bedömningsmall tillhandahållen av Sophiahemmets Högskola. Artikelsökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Public Medline [PubMed], Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], PsycINFO samt manuell sökning. Den insamlade datan analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) modell för dataanalys. Resultat Resultatet delades in i tre teman Sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter samt attityd och bemötande, Sjuksköterskor och omvårdnadsteamets behov av utökad utbildning samt Personcentrerad vård och tre subteman Omvårdnadens fysiska och psykiska påverkan på omvårdnadsteamet, Bristande resurser, kunskap och information inom omvårdnadsteamet samt Dementia Care Mapping - Ett omvårdnadsverktyg för demens och intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade på att sjuksköterskor och personal inom omvårdnadsteamet hade erfarenheter i varierande grad inom omvårdnad av personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Slutsats Resultatet visade att kunskapen hos sjuksköterskorna och omvårdnadsteamet var varierande och att endast ett fåtal sjuksköterskor upplevde sig ha erfarenheterna som krävdes för att vårda personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Resultatet visade även att behovet av ökad utbildning och kunskap ansågs vara överhängande för att kunna garantera god vård.

Background Related to improved medical care, 20 percent of the world's population is estimated to be 60 years of age or older by 2050. This means an increased burden on accessible health care. People over the age of 65 have an increased risk of developing dementia and by 2030 millions of people are considered to have a dementia diagnosis. People with intellectual disabilities are twice as likely to develop dementia compared to the remaining population. The symptoms of dementia are expressed differently in people with some kind of intellectual disability, which complicates the diagnosis and results in symptoms being overlooked. Aim The aim was to illustrate…

Subjects/Keywords: Dementia; Intellectual disability; Nurses; Nursing staff; Person-centered care; Demens; Intellektuell funktionsnedsättning; Omvårdnadsteamet; Personcentrerad vård; Sjuksköterskor; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Nilsson, J. (2020). Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3767

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Nilsson, Josefin. “Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3767.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Nilsson, Josefin. “Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Nilsson J. Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3767.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Nilsson J. Är ni beredda att ta hand om oss? : en litteraturöversikt som belyser sjuksköterskors och omvårdnadsteamets erfarenheter inom omvårdnad av personer mede intellektuell funktionsnedsättning och demens. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3767

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

10. Gullesjö, Lydia. Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3762

►

Bakgrund Palliativ vård är en form av helhetsvård där målet är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patient och närstående vid en livshotande och… (more)

▼

Bakgrund Palliativ vård är en form av helhetsvård där målet är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patient och närstående vid en livshotande och obotlig sjukdom. Palliativ vård kan med fördel bedrivas i hemmet och de närstående är vanligtvis en förutsättning för en välfungerande sådan. Närstående får axla ett stort ansvar över personen som är sjuk samtidigt som de handskas med sina egna känslor. Om de inte får möjlighet till att vara delaktiga i vården av personen som är sjuk kan det väcka negativa känslor och inte minst orsaka ett stort lidande. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vara delaktiga vid palliativ vård i hemmet. Metod Designen i studien utfördes i enlighet med en allmän litteraturöversikt och omfattade 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar som publicerats mellan årtalen 2011–2020. Insamlade data inhämtades via databaserna PubMed (Public Medline) och CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature). En kvalitetsgranskning genomfördes i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes i en matris. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades till litteraturöversikten analyserades enligt Kristenssons (2017) integrerade analys. Resultat I resultatet utformades två kategorier med faktorer som ansågs främjande och hindrande för närståendes upplevelser av delaktighet. Stöd, information, bekräftelse samt tillit och trygghet ansågs främjande medan otillräcklig information, bristande stöd, ansvarsbörda samt avsaknad av tillit och trygghet förelåg som hinder för delaktighet. Slutsats Resultatet visade att närståendes roll inom den palliativa vården i hemmet både är omfattande och ansvarskrävande. Brist på information och stöd är genomgående ett problem vilket i sin tur får förödande konsekvenser i form av utanförskap och isolering. Närstående förblir delaktiga i den formella vården men står utanför den informella vården, vilket bidrar till att upplevelsen av att vara delaktig inte blir meningsfull. Genom att sjuksköterskan har ett holistiskt förhållningssätt där närstående erhåller adekvat information och stöd längs hela processen kan situationen bli mer begriplig, hanterbar och meningsfull för både närstående och patient.

Background Palliative care is a form of holistic care where the goal is to achieve the best possible quality of life for the patient and their relatives in a life-threatening and incurable illness. Palliative care may benefit from being practiced in the home and the relatives are usually a prerequisite for a well-functioning palliative home care. Relatives often have great responsibility for the sick person and the whole situation, while dealing with their own feelings. If these people are not given the opportunity to participate in the care of the sick…

Subjects/Keywords: Palliative care; Home care services; Relatives; Experiences; Involvement; Palliativ vård; Hemsjukvård; Närstående; Upplevelser; Delaktighet; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Gullesjö, L. (2020). Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3762

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Gullesjö, Lydia. “Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3762.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Gullesjö, Lydia. “Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Gullesjö L. Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3762.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Gullesjö L. Närståendes upplevelser av delaktighet inom den palliativa hemsjukvården : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3762

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

11. Lundholm, Therese. Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3763

►

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa ökar i världen, varav ångest har blivit en av nutidens stora folksjukdomar. Förutom att detta skapar lidande hos drabbade individer,… (more)

▼

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa ökar i världen, varav ångest har blivit en av nutidens stora folksjukdomar. Förutom att detta skapar lidande hos drabbade individer, uppstår stora kostnader för samhället samt belastar en redan hårt ansatt sjukvård. Den vanligaste behandlingsformen mot ångest är idag farmakologi och psykoterapi. Sjuksköterskan kan behöva alternativa verktyg för att skapa ett mer effektivt hållbart alternativ. Studier har visat på att yoga kan vara ett alternativ mot ångest och att sjuksköterskan skulle kunna rekommendera och implementera detta alternativ i preventivt likväl lindrande syfte för patienten i hälso- och sjukvården samt som egenvård. Syfte Syftet var att belysa yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad. Metod Den valda metoden är en litteraturöversikt och innefattar 19 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys samt kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömnings-underlag, för att slutligen sammanställas till detta resultat. Resultat Resultatet visade att yoga har en positiv effekt mot ångest, både på friska som sjuka och kan användas som en behandlingsmetod eller som komplement till den konventionella terapin inom sjukvården för att minska ångest och skapa ökat välbefinnande. Yoga visade sig även vara kostnadsbesparande och verka för ett hållbart samhälle. Slutsats Yoga visade på positiv effekt mot ångest, inom både de fysiologiska och psykologiska parametrarna, både bland friska och sjuka individer. Den visade sig vara en säker metod att utföra, nästan lika effektiv som farmakologisk behandling men utan biverkningar, samt att den är kostnadsbesparande och hållbar i längden. Behov på vidare forskning på större studier som kan ge mer objektiva mätbara resultat kan följaktligen öka trovärdigheten för att yoga ska bli mer erkänt som en behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården.

ABSTRACT Background Mental ill health is increasing in the world and anxiety has become one of today’s major common disorders. In addition to causing suffering to the affected individuals, this leads to major costs for society and is a burden on a healthcare system already under pressure. The most common treatment for anxiety today is pharmacology and psychotherapy. Nurses may need different tools to provide a more effective and sustainable alternative. Studies have shown that yoga can be an alternative for anxiety and that nurses could recommend and implement this alternative as a preventive measure and to provide relief for patients receiving healthcare and as self-care. Aim The aim was to identify yoga as self-care as part of nursing against…

Subjects/Keywords: Anxiety; Breathing; Conscious presence; Effects; Stress; Yoga; Andning; Effekt; Medveten närvaro; Stress; Yoga; Ångest; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lundholm, T. (2020). Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3763

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lundholm, Therese. “Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3763.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lundholm, Therese. “Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Lundholm T. Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3763.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lundholm T. Yoga som egenvård mot ångest inom omvårdnad : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3763

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

12. Alvin, Lisa. Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3768

► Bakgrund I en del familjer runt om i världen diagnostiseras barn med cancer. Föräldrarna till det sjuka barnet ställs då inför en ny och… (more)

▼ Bakgrund I en del familjer runt om i världen diagnostiseras barn med cancer. Föräldrarna till det sjuka barnet ställs då inför en ny och utmanande livssituation när cancerdiagnosen träder in i deras liv. Ett flertal faktorer spelar in i hur konsekvenserna ter sig och hopp är en viktig del i processen. Syfte Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer. Metod För detta arbete valdes litteraturöversikt som design vilken innefattar vetenskapliga artiklar. Detta för att kunna sammanställa befintlig forskning inom ämnesområdet. En kvalitetsgranskning samt integrerad analys genomfördes av dem artiklar som ingick i resultatet. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Dataanalysen resulterade i fem teman: Psykologiska effekter, arbete och ekonomi, hoppets inverkan, påverkan på familjen och informationsbehov. De psykiska påfrestningar som majoriteten av föräldrarna uppgav i berörda studier var ångest, depression, rädsla, chock samt ovisshet. Många upplevde en ekonomisk börda samt en försämrad ekonomisk situation till följd av sitt barns sjukdom. Hopp visade sig ha en stark inverkan i bearbetningsprocessen där merparten föräldrar angav att hopp var väldigt viktigt. Positiva aspekter såsom stärkta familjerelationer framträdde. Kunskap kring sjukdomen, behandling och omvårdnad påvisades vara de områden flest föräldrar önskade information kring. Slutsats Att som förälder tvingas genomgå sitt barns cancersjukdom medför konsekvenser på flera plan. Psykiska påfrestningar som depression och ångest är vanligt förekommande och ekonomin kan drabbas hårt till följd av minskat antal arbetstimmar. Det sociala samlivet kan förändras på olika sätt och genom en ökad kunskap hos vårdpersonal kan föräldrarnas behov av information och möjlighet att känna hopp tillgodoses på ett professionellt och individanpassat sätt. Därmed kan den bästa möjliga vård bedrivas. Det framkom även att upplevelsen leder till positiva förändringar, såsom stärkta relationer och en ny syn på livet.

Subjects/Keywords: Föräldrar; Upplevelse; Barncancer; Hopp; Information; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Alvin, L. (2020). Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3768

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Alvin, Lisa. “Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3768.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Alvin, Lisa. “Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Alvin L. Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3768.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Alvin L. Upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3768

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

13. Tirén, Mikaela. Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3769

►

Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till… (more)

▼

Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till stor del av patienten själv, vilket ställer stora krav på egenvård. Behandlingen består av både livsstilsoptimering och insulin eller peroral antidiabetika. Allvarliga komplikationer uppstår om patienten inte är under god behandling, varför interventioner för främjad egenvård är av relevans när patienten är i behov av stöd. Syfte Syftet var att beskriva effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus. Metod Designen på denna studie var icke systematisk litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara denna litteraturöversikts syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre identifierade kategorier: kunskap och förståelse, självförmåga och empowerment samt fysiologiska effekter. Utifrån dessa kategorier beskrivs effekterna av interventioner för främjad egenvård. I resultatfynden fanns effekter såsom förbättrat kunskapsläge hos patienterna, stärkt självförmåga och förbättrat HbA1c. Slutsats Goda effekter av interventioner fanns där patienterna hade fått personcentrerad vård, god patientutbildning, fysisk aktivitet och stöd från andra patienter eller vårdpersonal. Förbättrade fysiologiska effekter och förbättrad hälsa var genomgående resultatfynd, där HbA1c och självförmåga var framstående fynd. Förbättringar fanns även i patienternas kunskapsnivå och förståelse för sjukdomen och behandling. Denna litteraturöversikt skulle med fördel kunna kompletteras med vidare studier för bredare klinisk tillämpbarhet.

Background Diabetes mellitus is a widespread non communicable disease that contribute to a great disease burden, particularly when complications emerge. The treatment of diabetes mellitus is most commonly performed by the patient which sets high demands for self-care. The treatment consists of both life style optimization and insulin treatment or per oral antidiabetics. Severe complications will follow if the patients do not have a well-controlled treatment, this is why interventions for promoted self-care is of relevance when the patient is in need of support. Aim The aim was to describe the effects of interventions for promoted self-care among patients with diabetes mellitus. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Database searches were made in PubMed and CINAHL where 15 scientific articles were chosen to answer this literature review’s aim. The scientific articles…

Subjects/Keywords: Diabetes mellitus; Effects; Interventions; Self-care; Self-efficacy; Diabetes mellitus; Effekter; Egenvård; Interventioner; Självförmåga; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Tirén, M. (2020). Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3769

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Tirén, Mikaela. “Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3769.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Tirén, Mikaela. “Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Tirén M. Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3769.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Tirén M. Effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3769

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

14. Wärnberg, Martin. Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761

►

SAMMANFATTNING Bakgrund Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter… (more)

▼

SAMMANFATTNING Bakgrund Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’. Resultat De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter. Slutsats Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering.

ABSTRACT Background Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect…

Subjects/Keywords: Catheter-related infections; Psychological distress; Quality of life; Self care; Urinary catheterization; Egenvård; Kateterrelaterade urinvägsinfektioner; Livskvalitet; Psykiskt lidande; Urinvägskateterisering; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Wärnberg, M. (2020). Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Wärnberg, Martin. “Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Wärnberg, Martin. “Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Wärnberg M. Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Wärnberg M. Patienters upplevelser av kateterisering och att leva med urinkateter : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3761

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

15. Eriksson, Nanna. Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3760

► Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om… (more)

▼ Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om palliativ vård viktigt. Den palliativa vården bör bedrivas med ett holistiskt synsätt där patient, närstående och vårdpersonal ses som en enhet. Likt Martinsens omvårdnadsteori är den palliativa vårdens kärna att lindra lidande och öka patientens välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar användes. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL i april 2020. Totalt 18 artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med integrerad analysmetod. Resultat Majoriteten av studierna visade att patienterna värdesätter kontinuitet, kompetens och tillgänglighet. Även patienternas egen och närståendes delaktighet i vården omnämns i flertalet studier som både positiva och negativa upplevelser. Huvudfynden i litteraturöversikten presenterades som fyra teman med utgångspunkt i patienternas upplevelser av hemsjukvårdsteamet och insatsernas påverkan på vardagslivet, känslomässiga upplevelser och betydelsefulla faktorers inverkan, det sociala samspelet och att leva med närvaro av sjukdom och död. Slutsats I denna litteraturöversikt presenterades patienters upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Gemensamt för flertalet studier var att patienterna uppskattade kompetens, kontinuitet, engagemang och tillgänglighet. Resultatet visar att alla deltagande patienters upplevelser är subjektiva och individuella upplevelser, men har utgångspunkt i samma teman. Det är viktigt att inte bara utföra palliativ hemsjukvård efter arbetsplatsens dagliga rutiner och riktlinjer, utan se till patienten och framförallt individen som vårdas.

Subjects/Keywords: Home nursing; Nursing care; Palliative care; Patient; Perception; Omvårdnad; Palliativ vård; Patient; Upplevelse; Vård i hemmet; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Eriksson, N. (2020). Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3760

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Eriksson, Nanna. “Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3760.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Eriksson, Nanna. “Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Eriksson N. Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3760.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Eriksson N. Patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3760

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

16. Liljedahl, Eugenia. Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3759

► Bakgrund Trycksår är ett vanligt förekommande problem i vården med en behandlingstid som kan sträcka sig över flera månader eller år innan läkning. Trycksår… (more)

Subjects/Keywords: Livskvalitet; Patienttillfredsställelse; Smärta; Trycksår; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Liljedahl, E. (2020). Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3759

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Liljedahl, Eugenia. “Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3759.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Liljedahl, Eugenia. “Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Liljedahl E. Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3759.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Liljedahl E. Patienters upplevelser av att leva med trycksår : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3759

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

17. Asplund, Sandra. Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757

►

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden… (more)

▼

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet.

Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals.…

Subjects/Keywords: Nursing care; Palliative care; Patient Satisfaction; Hospital; Inpatients; Omvårdnad; Palliativ vård; Patienttillfredsställelse; Sjukhus; Sjukhuspatienter; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Asplund, S. (2020). Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Asplund, Sandra. “Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Asplund, Sandra. “Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Asplund S. Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Asplund S. Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

18. Hanna, Eva. Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3756

►

Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat… (more)

▼

Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan.

Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it…

Subjects/Keywords: Bereavement; Caring; Next of kin; Support; Unexpected death; Förlust; Närstående; Omvårdnad; Plötslig död; Stöd; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Hanna, E. (2020). Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3756

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Hanna, Eva. “Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3756.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Hanna, Eva. “Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Hanna E. Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3756.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Hanna E. Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3756

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

19. Nordvall, Agneta. Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3754

►

År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i… (more)

▼

År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök.

In 2018, circa 24 800 individuals in Sweden suffered a myocardial infarction, circa 5800 fatally so. Secondary prevention can reduce the risk of recurring myocardial infarction. Medical secondary prevention entails reducing risk factors like high LDL-cholesterol or hypertension by means of medication. In secondary prevention, nurses play an important part in educating and counselling patients and relations in a patient-centered manner. The aim was to examine patients' experiences of information about medication prescribed after myocardial infarction, both regarding information content and how it had been conveyed. The study approach was inductive qualitative with a descriptive design and based on seven interviews following a semi-structured interview guide. All informants had suffered myocardial infarction and had been prescribed secondary preventive medication. All informants had met with nurses at…

Subjects/Keywords: Myocardial infarction; Drug therapy; Secondary prevention; Patient-centered care.; Hjärtinfarkt; Läkemedelsbehandling; Sekundärprevention; Personcentrerad vård.; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Nordvall, A. (2020). Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3754

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Nordvall, Agneta. “Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3754.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Nordvall, Agneta. “Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Nordvall A. Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3754.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Nordvall A. Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3754

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

20. Gren, Susanne. Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3749

►

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet… (more)

▼

Bakgrund Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år läggs in på sjukhus och orsakar ofta stort lidande med sänkt livskvalitet som följd. Hjärtsvikt uppstår när hjärtats pumpförmåga inte försörjer vävnaderna i kroppen med tillräcklig mängd blod. Dödligheten är hög men går att förebygga genom egenvård som görs för att bibehålla eller förbättra hälsan som till exempel god nattsömn, hygien, hälsosam kost och motion. Genom att stärka och möjliggöra egenvården är det lättare för patienter att leva med kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att belysa vad som stärker och möjliggör utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod Studien är en litteraturöversikt som baserades på 15 artiklar. Dessa återfanns i databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan åren 2011–2019. Artiklarna analyserades genom integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i kategorier efter huvudsakligt innehåll. Resultat I resultatet framkom att patienter med hjärtsvikt kunde bibehålla livskvaliteten med olika handlingar och med motivation att utföra egenvård. Patienterna blev stärkta när de kände sig inkluderade i vården och delaktiga i besluten kring sin sjukdom. Stöttning från sjukvård och närstående gav upplevelsen av både frihet och autonomi. Slutsats Vård och omsorg samt tekniska hjälpmedel behöver anpassas efter patientens unika behov och kunskap. Andra omständigheter som kan motivera patienter med hjärtsvikt är hens grundinställning till livet, sociala nätverk samt förmågan att acceptera sjukdomen och den nya livssituationen.

Background Heart failure is the most common cause for people over the age of 65 being admitted to hospitals and often causes great suffering with a reduced quality of life. Heart failure occurs when the heart's pumping capacity does not supply the tissues of the body with sufficient blood. Mortality is high but can be prevented through self-care that is done to maintain or to improve health such as good night's sleep, hygiene, healthy diet, and exercise. By strengthening and enabling self-care, it is easier for patients to live with chronic illness. Aim The aim was to illustrate what strengthens and enables self-care in patients with heart failure. Method The study is a literature review that was based on 15 articles. These were found in the databases CINAHL and PubMed and were published between the years 2011-2019. The articles were analyzed through integrated analysis, quality checked and sorted into categories according to main content. Results The results showed that patients with heart failure could maintain the quality of life with different actions and motivation to perform self-care. Patients were strengthened when they felt included in the care and…

Subjects/Keywords: Heart failure; Informal Caregivers; Motivation; Self-care; Egenvård; Hjärtsvikt; Informella vårdgivare; Motivation; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Gren, S. (2020). Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3749

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Gren, Susanne. “Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3749.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Gren, Susanne. “Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Gren S. Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3749.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Gren S. Handlingar som kan stärka och möjliggöra utförandet av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3749

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

21. Beukelmann, Elin. Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3750

► Bakgrund Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och… (more)

▼ Bakgrund Sömn är ett basalt behov och krävs för människors överlevnad och välmående. Patienter som vårdas på sjukhus upplever ofta att deras sömn och sömnkvalitet blir negativt påverkad. Detta på grund av befinnandet av en ny miljö och att miljöfaktorer som ljus och ljud inte är optimalt utformade för att främja sömn. Lider patienterna av sömnbrist motverkas kroppens förmåga till återhämtning och läkning. Sjuksköterskan besitter därav en viktig roll att främja patienters sömn genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelser av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan främja sömn i samband med vård på sjukhus. Metod Detta var en icke systematisk litteraturöversikt, baserad på̊ 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna söktes i CINAHL samt PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag, som är konstruerat av Berg, Dencker och Skärsäter (1999) samt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Resultatet har sedan bearbetats genom en integrerad analys (Kristensson, 2014). Resultat Denna studie visar på att det finns ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att främja sömn, såsom; ljud- och ljusterapi, massage, akupressur, progressiv muskelavslappning, eteriska oljor samt mjölk- och honungsblandning. Dessa åtgärder är högst användbara då de är utan biverkningar, är kostnadseffektiva samt visat sig vara effektiva när det kommer till främjandet av sömn. Slutsats I denna litteraturöversikt har ett flertal effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömn påvisats. Dessa interventioner har visat sig vara enkla att genomföra, kostnadseffektiva samt inte medfört några biverkningar. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av dessa åtgärder i syfte att öka patienters sömnkvalitet. För att stödja patienters sömn krävs gedigen kunskap gällande sömn samt en lyhördhet inför patienters preferenser gällande utformandet av omvårdnaden.

Subjects/Keywords: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder; Patienter; Sjukhus; Sömn; Sömnkvalitet; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Beukelmann, E. (2020). Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3750

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Beukelmann, Elin. “Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3750.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Beukelmann, Elin. “Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Beukelmann E. Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3750.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Beukelmann E. Omvårdnadsåtgärder för att främja nattsömn på sjukhus : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3750

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

22. Rantamaula, Hanna. Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3783

►

Background Female genital mutilation refers to procedures where the external female genitalia are either partially or entirely removed. It is estimated that on a global… (more)

▼

Background Female genital mutilation refers to procedures where the external female genitalia are either partially or entirely removed. It is estimated that on a global scale more than 200 million girls and women alive today have undergone some form of genital mutilation. It is a present issue and a violation against women’s rights causing severe health consequences, both physical as well as psychological. There is a lack of knowledge and understanding among nurses regarding the issue. Nurses may encounter these women in any medical setting hence increased awareness regarding the consequences is essential. Aim The aim was to describe the experiences of women who have undergone female genital mutilation. Method The chosen design for the degree project was a literature review which is used in presenting an overview of current research within a specific topic and can easily be applied to clinical work. Data was collected using the bibliographic databases PubMed, CINAHL and PsychInfo from which 15 scientific articles were analyzed and compiled. Result The result showed that women consequently experienced suffering in various ways due to female genital mutilation. The procedure was described as a traumatic experience causing psychological issues. Pain was experienced either in connection to the circumcision procedure or as a result of it. Other commonly presented issues were consequences related to sexual health. These consequences included, but were not limited to, pain, lack of sexual desire and pleasure. Women seeking health care in western countries expressed mostly negative experiences due to how they were approached by health care providers, making them feel abnormal and embarrassed for example. Conclusion Women suffer in different forms due to female genital mutilation and are treated with a lack of respect and understanding by health care providers. Increased knowledge and awareness is needed in order for women to be treated in a person-centered way.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär procedurer där det yttre kvinnliga könsorganet helt eller delvis avlägsnas och det beräknas att fler än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för könsstympning. Det är ett aktuellt problem då det är en kränkning av kvinnors rättigheter och orsakar allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Eftersom sjuksköterskor kan möta dessa kvinnor i många olika sammanhang behövs en ökad kunskap och förståelse kring konsekvenserna. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser hos kvinnor som är könsstympade. Metod Litteraturöversikt valdes som design för arbetet vilket ger en överskådlig blick kring nuvarande forskning inom ett specifikt ämne och som enkelt kan tillämpas på kliniskt arbete. Resultatet sammanställdes av 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna…

Subjects/Keywords: Circumcision; Female; Experiences; Psychosocial factors; Psychology; Kvinnlig omskärelse; Könsstympning; Upplevelser; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Rantamaula, H. (2020). Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3783

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Rantamaula, Hanna. “Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3783.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Rantamaula, Hanna. “Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Rantamaula H. Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3783.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Rantamaula H. Womens' experiences of living with genital mutilation : a literature review. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3783

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

23. Andersson, Josefine. Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3781

►

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder… (more)

▼

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget.

Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result…

Subjects/Keywords: Breast cancer; Cytostatic treatment; Experiences; Suffering; Nurse-patient relationships; Bröstcancer; Cytostatikabehandling; Erfarenheter; Lidande; Sjuksköterske-patient relation; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Andersson, J. (2020). Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3781

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Andersson, Josefine. “Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3781.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Andersson, Josefine. “Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Andersson J. Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3781.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Andersson J. Kvinnors erfarenheter av cystostatika behandling vid bröstcancer och deras upplevelser av sjuksköterskans ansvar att lindra lidande : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3781

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

24. Stockborn, Nathalie. Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778

► Bakgrund Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller… (more)

▼ Bakgrund Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi. Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys. Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi. Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.

Subjects/Keywords: Brösttumörer; Kroppsuppfattning; Kvinnor; Mastektomi; Sexualitet; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Stockborn, N. (2020). Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Stockborn, Nathalie. “Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Stockborn, Nathalie. “Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Stockborn N. Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Stockborn N. Kvinnors upplevelse av en förändrad kropp efter mastektomi : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3778

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

25. Hermansson, Amanda. Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3772

►

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt… (more)

▼

Bakgrund: Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling. Metod: Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling. Slutsats: Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling.

Background: Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health. Aim: The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment. Method: The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated…

Subjects/Keywords: Adolescents; Cancer survivors; Mental health; Psychological distress; Young adults; Canceröverlevare; Psykisk hälsa; Psykisk ohälsa; Unga vuxna; Ungdomar; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Hermansson, A. (2020). Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3772

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Hermansson, Amanda. “Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3772.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Hermansson, Amanda. “Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Hermansson A. Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3772.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Hermansson A. Ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3772

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

26. Forsberg, Anton. Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3775

► Bakgrund En patientgrupp som ofta uppsöker vården är unga vuxna med självskadebeteende. Deras skador väcker känslor av skam och skuld hos dem själva. Detta… (more)

▼ Bakgrund En patientgrupp som ofta uppsöker vården är unga vuxna med självskadebeteende. Deras skador väcker känslor av skam och skuld hos dem själva. Detta kan påverkas av okunskap och ett stigmatiserande samhälle. Genom att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av bemötande av patienter med självskadebeteende kan personernas individuella behov synliggöras. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta patienter med självskadebeteende. Metod Vald design i denna studie var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderats till resultatet utifrån sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen genomfördes genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor hade varierande erfarenheter av självskadebeteende och det kunde bero på deras individuella förförståelse och utbildning. Utöver lidandet som berodde på själva skadan kunde även ett vårdlidande uppstå orsakat genom stigmatisering av den vårdsökande. Flertalet artiklar talade om hur viktigt det är viktigt att förbättra sjuksköterskors bemötande genom att utbilda dem i problemen kring självskadebeteende. Resultatet visade att utbildning kan förbättra förståelse och empati i bemötandet. Slutsats Vid omhändertagandet av självskadande patienter visade sjuksköterskor ibland en oförståelse för skadeproblematiken och arbetade då med ett slutet förhållningssätt. Det kunde resultera i att anledningen till skadorna ignorerades och problematiken förblev olöst. Bristande engagemang kunde även bero på tidsbrist och oerfarenhet, såsom på akutavdelningar där patientbelastningen tycks ha varit högre än inom psykiatriska mottagningar. De fall där en jämlik vårdrelation upprättades och sjuksköterskan erbjöd sin kunskap och patienten bidrog med erfarenheter och önskemål blev omvårdnaden mer lyckad. Det framkom att det fanns ett behov av vidgat samarbete mellan vårdinstanser för att minska antalet personer som patienten behövde förklara sina problem för, vilket skulle kunna förbättra patientsäkerheten.

Subjects/Keywords: Sjuksköterskans bemötande; Självskadebeteende; Omvårdnad; Socialt stigma; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Forsberg, A. (2020). Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3775

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Forsberg, Anton. “Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3775.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Forsberg, Anton. “Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Forsberg A. Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3775.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Forsberg A. Sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med självskadebeteende : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3775

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

27. Lilliu, Mathilda. Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3771

►

Bakgrund Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det… (more)

▼

Bakgrund Sömn är en subjektiv upplevelse och en förutsättning för att kroppen ska må bra och ha möjlighet för återhämtning. Inom slutenvården är det välkänt att patienter inte sover tillräckligt bra. Konsekvenser av sömnbrist kan innebära en fördröjning på kroppens läkningsförmåga. Patientens tillfrisknande riskerar därmed att fördröjas och följden kan bli en längre vårdtid. Att identifiera omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet är ett av sjuksköterskans professionella ansvar. Genom en personcentrerad omvårdnad kan tillit mellan vårdgivare och vårdtagare skapas och en individuell vårdplan verkställas för att främja en god sömnkvalitet. Syfte Syftet var att beskriva hur alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömnkvalitet ur ett patientperspektiv inom slutenvården. Metod Studiens syfte besvarades med hjälp av metoden litteraturöversikt. Data samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och studien inkluderade 18 artiklar efter en integrerad dataanalys och kvalitetsgranskning. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Resultat Sömn av god kvalitet kan implementeras med hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder såsom användning av öronproppar och ögonmasker, aromaterapi, massage med eteriska oljor samt stämningsfylld musik. Studien fann även att bemötande, tillgänglighet och en anpassad miljö skapade trygghetskänslor och ett inre lugn hos inneliggande patienter vilket underlättade sömnen. Slutsats Studiens resultat belyser tillämpbara alternativa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn av god kvalitet inom slutenvården. Personcentrerade omvårdnadsåtgärder kan främja sömnens kvalitet genom att patienterna har möjlighet att komma till ro samt uppleva mindre oro och ångest.

Background Sleep is a subjective experience and a prerequisite for the human body to feel good and have the opportunity for recovery. It is well-known that patients do not sleep well enough in the inpatient care. The consequence of sleep deprivation can be a delay in the body’s healing ability. This may cause the patients' affliction to be prolonged, resulting in a longer period of hospitalization. Identifying alternative nursing measures that promote a better quality sleep is one of the nurses’ professional responsibilities. Through a patient-centered care trust can be built between nurse and patient and an individual care plan can be implemented to promote a better sleep quality for the patient. Aim The aim was to describe alternative nursing measures that promote better sleep quality from the patient perspective during hospitalization. Method The aim of the study was answered through a literature review. Data was collected through PubMed and CINAHL, and after an integrated data analysis and quality control this study included 18 articles. The articles were both qualitative and…

Subjects/Keywords: Inpatient; Nursing care; Patient; Sleep; Omvårdnadsåtgärder; Patient; Slutenvård; Sömn; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lilliu, M. (2020). Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3771

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lilliu, Mathilda. “Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3771.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lilliu, Mathilda. “Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Lilliu M. Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3771.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lilliu M. Alternativa omvårdnadsåtgärder för att uppnå god sömnkvalitet hos den enskilda individen inom slutenvården : en litteraturöversikt. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3771

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

28. Lindqvist, Ebba. Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3615

►

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är tillstånd som innebär en samlad mängd psykiska och/eller fysiska premenstruella besvär hos vissa kvinnor.… (more)

▼

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är tillstånd som innebär en samlad mängd psykiska och/eller fysiska premenstruella besvär hos vissa kvinnor. Dessa tillstånd utgör ett stort lidande och kan leda till psykisk ohälsa, långtidssjukskrivningar, somatiska besvär, drabbade relationer samt svårigheter att klara av sin vardag. Omvårdnadsforskning av dessa kvinnor är dock bristfällig. Forskning på området omvårdnad har dock visat att egenvård stärker patientens känsla av kontroll vid såväl psykiatriska som somatiska sjukdomstillstånd. Syfte Att belysa olika egenvårdsstrategier som kan leda till ett minskat lidande för patienter med premenstruellt syndrom eller premenstruellt dysforiskt syndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt och inkluderar 17 vetenskapliga artiklar som söktes fram via systematiska databassökningar i PubMed och Cinahl. Valda artiklar var av kvalitativ och kvantitativ metod för att få en ökad förståelse för både upplevelse av egenvård samt objektiva mått för effektiviteten. Resultat Det fanns en mängd olika egenvårdsstrategier som kvinnor använder sig av och kan använda sig av i olika grad. Tre kategorier i form av livsstil, psykosociala aspekter samt komplementära terapier skapades under analysprocessen. De egenvårdsstrategier som visade det starkaste sambandet med minskat lidande vid PMS eller PMDS var stressreducering, regelbunden fysisk aktivitet och ökad medvetenhet kring sin kropp och sitt eget mående. Slutsats I studierna visade det sig att kvinnor använde egenvårdsstrategier i varierande grad och att de upplevde effektiviteten olika. Egenvård kunde lindra symtomen av PMS/PMDS i olika grad, och främjade känslan av kontroll över den egna situationen. Egenvårdsstrategier kan därmed vara ett redskap för att minska lidandet vid PMS/PMDS.

Background Premenstrual syndrome (PMS) and premenstrual dysphoric syndrome (PMDS) are conditions that involve a total amount of mental and / or physical premenstrual disorders for some women. These conditions are a major affliction and can lead to mental illness, long-term sick leave, somatic disorders, affected relationships and difficulties in coping with their everyday lives. However, nursing research of these women is inadequate. Research in the field of nursing has shown that self-care strengthens the patient's sense of control in both psychiatric and somatic disease states. Aim To illuminate different self-care strategies that may lead to reduced suffering for patients with premenstrual syndrome and premenstrual dysphoric syndrome. Method The study is a literature review and includes 17 scientific articles that were searched through systematic database searches in PubMed and Cinahl. Selected articles were of qualitative and quantitative method to gain an increased understanding of…

Subjects/Keywords: Coping; Empowerment; PMS/PMDD; Self-care; Suffering; Copingstrategier; Egenvård; Empowerment; Lidande; PMS/PMDS; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Lindqvist, E. (2020). Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3615

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Lindqvist, Ebba. “Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3615.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Lindqvist, Ebba. “Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Lindqvist E. Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3615.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Lindqvist E. Egenvårdsstrategier vid premenstruellt syndrom och premenstruellt dysforiskt syndrom. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3615

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

29. Söderberg, Sabina. Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus.

Degree: Sophiahemmet University, 2020, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3623

► Bakgrund Sömn är livsnödvändigt och påverkar hela människans hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt på kort och lång sikt. Sömnbrist hämmar läkningsprocesser och kan… (more)

▼ Bakgrund Sömn är livsnödvändigt och påverkar hela människans hälsotillstånd både fysiskt och psykiskt samt på kort och lång sikt. Sömnbrist hämmar läkningsprocesser och kan leda till följdsjukdomar. Då sömn är så viktig för en såväl frisk som sjuk människa är det av stor vikt att belysa påverkansfaktorer vid sömn på vårdavdelning för att främja en god hälsa. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av att sova på vårdavdelning samt de faktorer som kan påverka sömnen och hur omvårdnad kan bidra till att främja sömnen. Metod Syftet besvaras genom metoden litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2009-2019. Artiklarna insamlades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultatet analyserades genom integrerad analys. Resultat Litteraturöversikten visar att upplevelsen av att sova på vårdavdelning är övergripande negativ. Det framkom att faktorer inom fysiska- och psykiska aspekter, omvårdnads- och medicinska aspekter samt faktorer relaterade till vårdmiljö begränsade patienters möjligheter till god sömn. Slutsats Den här litteraturöversikten innehåller en sammanställning av forskning som visar på vad patienter upplever vid sömn på sjukhus och vilka faktorer som påverkar deras sömn. Det framkom av litteraturöversikten att patienters sömn mestadels påverkas negativt. Detta innefattade påverkansfaktorer inom vårdmiljön såsom ljud och ljus, psykiska faktorer såsom oro och ångest, fysiska faktorer såsom smärta samt omvårdnadsmoment såsom provtagning och administrering av läkemedel. Vidare framkom i litteraturöversikten att sömnbrist har påvisats ha negativa konsekvenser på människors hälsa vilket kan leda till en rad olika följdsjukdomar. Slutsatsen är att det behövs vidare forskning inom ämnet samt att det behöver tas fram strategier för att hälso- och sjukvården ska kunna arbeta personcentrerat för att främja en god sömn.

Subjects/Keywords: Patient; Sömn; Upplevelse; Vårdavdelning; Vårdmiljö; Nursing; Omvårdnad

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Söderberg, S. (2020). Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3623

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Söderberg, Sabina. “Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus.” 2020. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3623.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Söderberg, Sabina. “Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus.” 2020. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Söderberg S. Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3623.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Söderberg S. Patienters upplevelse av att sova i vårdmiljö på sjukhus. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2020. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3623

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

30. Rasmusson, Tannis. Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review.

Degree: Sophiahemmet University, 2016, Sophiahemmet University

URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2285

► Dying is a normal life process. Palliative care is the means in which health care professionals care for individuals with either life limiting or… (more)

▼ Dying is a normal life process. Palliative care is the means in which health care professionals care for individuals with either life limiting or terminal illness at or near the end of life. It is important to deliver palliative care across all health care contexts - from acute care to residential care. Nurses within the specialty of palliative care or who have had palliative care education consider all aspects of caring for individuals - physical, psychological, social, and spiritual. Quality of life (QoL) is important at all stages of life. Older persons with life limiting illness residing in long term care homes may have different factors that influence their QoL than younger persons in good health. The purpose of this study was to describe factors affecting quality of life for older persons with life limiting illness who reside in long term care (LTC) homes. It was also of interest to discover what nursing strategies are used to promote quality of life for this population. A literature review of sixteen articles was carried out. Articles which were relevant to the literature review’s aim were retrieved from CINAHL and PubMed databases. Twelve articles were retrieved from the databases and four articles were found using a manual search. A systematic process of reviewing each article, reading and re-reading them to analyze the method and results was undertaken. Deductive reasoning was used to develop themes with inspiration from the World Health Organization’s domains of quality of life. Results were categorized into categories of sociodemographic characteristics, psychological/spiritual, physical health/independence, environment, and nursing strategies. It was found that being female and married positively affected one’s quality of life. Visits from family and friends positively affected QoL. Of interest was that having a higher education negatively affected one’s quality of life. Having a lower cognitive function and more comorbidities negatively affected one’s quality of life. Living in a smaller long term care home and also long term care homes with more leisure activities positively affected one’s quality of life. Nursing strategies to positively affect quality of life in long term care homes included education of staff in palliative care by a palliative care consult team, and assessment and treatment of older persons’ pain. In conclusion, QoL must be emphasized in LTC homes since the world’s population is aging and more complex symptoms within an increase in co-morbidities require expert nursing. QoL is affected by social factors such as visits from family and friends. It is affected by nurses’ attention to pain management and their caring nature in supporting residents’ dignity. QoL is also affected by demographic characteristics which staff and managers must be aware of in order to support the resident in optimizing QoL in a LTC home. Nurses, nurse specialists and managers at LTC homes need to prioritize their work in order to positively affect QoL for older persons with life…

Subjects/Keywords: Quality of life; Palliative care; Long term care homes; Nursing

Record Details Similar Records Cite « Share

❌

APA · Chicago · MLA · Vancouver · CSE | Export to Zotero / EndNote / Reference Manager

APA (6^th Edition):

Rasmusson, T. (2016). Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review. (Thesis). Sophiahemmet University. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2285

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Chicago Manual of Style (16^th Edition):

Rasmusson, Tannis. “Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review.” 2016. Thesis, Sophiahemmet University. Accessed February 27, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2285.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

MLA Handbook (7^th Edition):

Rasmusson, Tannis. “Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review.” 2016. Web. 27 Feb 2021.

Vancouver:

Rasmusson T. Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review. [Internet] [Thesis]. Sophiahemmet University; 2016. [cited 2021 Feb 27]. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2285.

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

Council of Science Editors:

Rasmusson T. Factors that affect quality of life for older persons with life limiting illness in long term care homes : a literature review. [Thesis]. Sophiahemmet University; 2016. Available from: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2285

Note: this citation may be lacking information needed for this citation format:
Not specified: Masters Thesis or Doctoral Dissertation

		in
And / Or
		in
And / Or
		in
And / Or
		in

Open Access Theses and Dissertations